De politiska utspelen duggar tätt. Inte helt oväntat går Kristdemokraterna ut med familjepolitiken som en av sina främsta prioriteringar och debatten är bekant, det är vårdnadsbidrag, föräldraförsäkring och förskolor.

Barnfamiljer är en eftertraktad väljargrupp, men varför prioriterar inget parti de 10-15 procent som beräknas vara ofrivilligt barnlösa? Ofrivillig barnlöshet klassas som en sjukdom av både världshälsoorganisationen WHO och riksdagen och leder till ohälsoproblem och lägre livskvalité.

Att som ofrivilligt barnlös få tillgång till vård är idag en fråga om att dra vinstlotten i det geografiska lotteriet eller en fråga om god privatekonomi. Ett försök med assisterad befruktning kostar mellan 10 000 och 36 000 kronor beroende på metod och ofta krävs flera försök.

Barn är inte och ska aldrig bli en rättighet. Men för att fler ska kunna bilda en efterlängtad familj krävs politiska prioriteringar och jämlik vård.

Varför har inte Kristdemokraterna som säger sig värna familjen eller Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som säger sig värna den gemensamma välfärden och jämlikheten en aktiv politik för denna grupp?

Vi presenterar nu fem konkreta förslag som en hjälp på traven.

• Inför nationella riktlinjer. RFSUs kartläggning Sverigebarometern visar att vården för ofrivilligt barnlösa skiljer sig stort över landet. I Jönköping får du två inseminationsförsök och två IVF-behandlingar medan du i Uppsala får du sex inseminationsförsök och tre IVF-behandlingar.
  
  Är du 39 år och bosatt i Örebro kan du få hjälp medan samma person anses vara för gammal i Västerbotten. Vården ska utgå från en medicinsk individuell bedömning och tillhandahållas på lika villkor över hela landet.
   
• Tillåt syskonbehandling. Idag kan du få hjälp med ett barn genom assisterad befruktning, men om du önskar fler barn måste du ha turen att dels bo i rätt landsting men även kunna bekosta det själv.
  
  Inget landsting finansierar syskonförsök och 15 av 21 landsting säger nej till syskonförsök, även om du betalar ur egen plånbok. Gör som i Finland och ge hjälp till de som så önskar att få två barn.
   
• Det behövs fler ägg- och spermadonatorer. Om du är i behov av donerade könsceller får du hålla tummarna för att du bor i rätt del av landet. I Västerbotten får du vänta i upp till tre år för en äggdonation medan kötiden i Skåne är mindre än tre månader.
  
  Skåne kortade sina köer drastiskt genom ökad ersättning till äggdonatorn från 3000 kronor till ca 11 000 kronor.
  Lär av Skåne och öka ersättningen. Underlätta för att bli donator genom både fler kliniker för att kunna donera och ökade ersättningsnivåer utan att det sker i vinstsyfte.
   
• Ge ensamstående kvinnor möjlighet till assisterad befruktning. Riksdagen beslutade 2012 att ensamstående kvinnor skulle ges möjlighet till assisterad befruktning och att regeringen skyndsamt skulle återkomma med ett lagförslag.
  
  Utredningen presenterades i våras men ännu finns inte möjligheten i Sverige. Under tiden fortsätter de kvinnor som har råd att resa utomlands för att få tillgång till vård. Tre år inte skyndsamt och det är tydligt att frågan inte har varit tillräckligt prioriterad av regeringen.
   
• Tillåt embryodonation. Statens medicinskt etiska råd, SMER, föreslog våren 2013 att tillåta embryodonation i Sverige.
  Idag är enbart ägg- eller spermiedonation tillåtet, men inte med både och – embryodonation.
  
  Detta innebär att embryon som skulle kunna hjälpa ofrivilligt barnlösa förstörs i Sverige idag, och svenskar åker istället utomlands för att få tillgång till embryodonation.

Vi har nu presenterat fem konkreta förslag. Vilket parti blir först med att presentera en familjepolitik som utgår från ofrivilligt barnlösa?

En stor väljargrupp väntar.