Femenaktivisten Jenny hävdar att hon klär av sig naken i solidaritet med hijabuppropets budskap. Men genom sitt ensidiga fokus på sharialagar – lagar som förstås inte finns i Sverige – bidrar Femen till att förstärka fördomen av landets muslimer som ett kollektiv underordnat sharia. Vi måste skilja på islam och de patriarkala strukturer som används i religionens namn för att förtrycka kvinnor, skriver Sara Abdollahi.
Jenny från organisationen Femen hävdar i en artikel på SVT Debatt att hon ”klär av [s]ig i solidaritet” med hijabuppropet budskap – ovanför texten finns en bild på henne där hon drar upp tröjan, blottar brösten och har skrivit slagord på sin kropp som “My body my rules”, “Not gods”, “Not Allahs”.
Amina Sboui som nyligen lämnade Femen ansåg att de pengar som rörelsen finansieras med är ohederliga, samt att Femen bidrar till islamofobi. Sboui tycker att vi måste stödja våra medmänniskors personliga tro – och jag håller med henne.
Femen anser att det är deras skyldighet att kritisera alla religioner, eftersom samtliga religioner enligt dem förtrycker kvinnor. Men vi måste skilja på själva tron – och den makt och de patriarkala strukturer som används i religionens namn för att förtrycka kvinnor.
Religioner i sig förtrycker inte.
Femen tar sig genom sina antireligiösa aktioner rätten att rädda kvinnor som inte behöver eller vill räddas. Det är inte att agera mot kvinnoförtryck – det är att förminska kvinnor, att ta sig rätten att bestämma vad de ska tro eller inte.
Hijabuppropet är en markering mot den senaste tidens strömingar och händelser i svenska samhället, där muslimska kvinnor har utsatts för grova kränkningar, fysiskt och verbalt. Alla kvinnor ska känna sig trygga.
Jenny hävdar att vi i Sverige inte får prata om det förtryck som sker i islams namn utan att stämplas som islamofober. Samtidigt bidrar Femens aktioner med fokus på sharialagar – något som förstås inte är aktuellt för Sverige – just till att förtrycket av muslimska kvinnor i Sverige ökar. I stället för att prata om de hatbrott som de facto sker mot muslimer i Sverige, hjälper Femen till att förstärka den fördomsfulla och helt felaktiga bilden av svenska muslimer som ett kollektiv, underordnat sharia.
Så, låt oss vara tydliga: Det är inte slöjan eller den blottade huden i sig som är förtryckande eller inte förtryckande. Förtrycket ligger i hur patriarkala strukturer dikterar hur vi ska vara, bete oss och klä oss som.
Jenny ställer kvinnor som bär hijab och kvinnor som inte bär hijab mot varandra. Hon hävdar att förföljelsen av kvinnor som måste bära hijab är värre än förföljelsen av dem som drabbas av kravet att ta av sig den. Menar hon alltså att muslimska kvinnor i någon mening får skylla sig själva när okända män på tunnelbanan attackerar dem och drar av dem slöjan?
För mig är våld mot kvinnor oacceptabelt, oavsett om de bär hijab eller inte. För en feminist är det en självklar ståndpunkt. Våra kroppar är inte våra ännu – våra kroppar förväntas vara, agera och vilja vissa saker.
Reglerna är satta utifrån strukturer i samhället.
När Jennys argument är att slöjan är en symbol för förtryck medan bara bröst manifesterar frihet, missar hon att kvinnor straffas för att bära slöja såväl som när de visar brösten. Kvinnor diskrimineras både som beslöjade eller om de bär kortkort. Det handlar inte om symboler, det handlar om patriarkala strukturer. Ett plagg eller hud i sig betyder ingenting utan kontext.
Om Femens aktionen i moskén här i Stockholm var riktad mot Mursi i Egypten, varför valde ni då att genomföra en i Sverige? Jenny skriver att aktionen gjordes för deras och alla kvinnors rätt att uttrycka sig utan att hotas eller mördas. Men muslimska kvinnor verkar inte räknas in.
Varken hijabuppropet eller muslimska kvinnor behöver Femens “räddning”. Som feminist tar jag avstånd ifrån Femen som skiljer på människor och människor, kvinnor och kvinnor. Normerna i samhället drabbar alla kvinnor oavsett om de är nakna eller beslöjade. Att bara arbeta för att bekämpa normer i sig hjälper inte kvinnor – det är vilka normer och varför vi bekämpar dem som räknas.
Framförallt är det förtyckande strukturer som ska bekämpas, inte kvinnor.