Sedan Hanna Gadban fick Alumnpriset av Södertörns högskola den 3 oktober 2013 pågår ett drev mot henne. Bland annat företrädare för Feministiskt initiativ ägnar sig åt påhopp och har försökt sig på ett karaktärsmord på Hanna Gadban, trots att hon har gjort en viktig insats för unga utsatta för hedersrelaterat våld. När de som kritiserar henne tror att de kämpar mot rasismen är det i stället tvärtom, skriver debattörerna.

Den senaste tidens drev mot debattören Hanna Gadban har väckt många frågor. Inte frågor om huruvida Hanna Gadban är ”islamofob” och ”främlingsfientlig”, som påståtts av bland andra Aftonbladets Petter Larsson och diverse personer som överöst Södertörns högskola med hatmejl mot Hanna Gadban, utan frågor om vilka som egentligen tjänar på drevet mot henne.

Man behöver inte hålla med Hanna Gadban i medborgarskapsfrågan, alltså indraget medborgarskap och utvisning för dem som begår hedersbrott. Men man måste inse att hon är djupt engagerad i flyktingfrågan och så har varit i många år.

Hon kämpar också, trots flera månaders näthat från så kallade feminister och självutnämnda antirasister, vidare för alla barns och ungas mänskliga rättigheter i Sverige.

Det är skrämmande att medlemmar i Fi ägnar sig åt smutskastning av kvinnoaktivister som kämpar mot hedersrelaterat våld, och därmed gör gemensam sak med islamister (ej liktydigt med muslimer), både våldsbejakande grupper som al-Shabaab och Boko Haram som vill ta över världen med vapen, och politiska islamister som kämpar mot kvinnors rättigheter politiskt i kommuner och riksdag. Detta har de gemensamt med de kulturrelativister, som vill förklara kulturella fenomen utifrån olika standarder och värdegrunder och som vill ta hänsyn till invandrares kulturer och religioner även när en del av dessa kommer i konflikt med mänskliga rättigheter.

I en artikel i webbtidningen Feministiskt Perspektiv försökte Ida Dzanovic och Fi-medlemmen Mehrtab Motavvas begå karaktärsmord på Hanna Gadban genom att påstå att hon ”förkastar demokratiska principer” när hon använder sig av sin lagstadgade yttrandefrihet.

Samma typ av svartmålning av kvinnoaktivister som kämpar mot hedersvåldet pågår även i andra länder. Det är mycket oroande, och frågan man måste ställa sig är hur långt medlemmar i Fi, och tidningen Feministiskt Perspektiv, är beredda att gå för att tillfredsställa islamister tillika representanter för politisk islam – en del av de människor och organisationer som vill stoppa kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck och smutskasta kvinnoaktivister.

Är detta ens förenligt med begreppet ”feministiskt initiativ”? Är detta inte orättvist mot de ”andra” som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck?

Syftet med denna gemensamma kampanj, signerad av en del Fi-medlemmar och islamister, sägs vara att stärka kampen ”mot” rasismen. Men frågan är om inte detta bidrar till mer diskriminering och rasism mot muslimer, de muslimer som inte har något med politisk islam att göra. Framför allt drabbar det utsatta muslimska invandrarkvinnor, ungdomar och barn. Människor som dagligen söker stöd på grund av  hedersbrott och vars fall ofta handlar om liv och död.

Det är orimligt att den här sortens förföljelse och svartmålning får fortgå, och framför allt är det orimligt att den ska få gehör i tidningar som Feministiskt Perspektiv och Aftonbladet.

Därför bör Aftonbladets Petter Larsson framföra en offentlig ursäkt till Hanna Gadban i sin tidning. Sedan borde han istället bekymra sig över de krafter inom vänstern och Fi som förnekar hedersrelaterat våld och som flirtar med islamister.

Och Feministiskt Perspektiv borde, som en tidning med fokus på kvinnofrågor, fundera på vad för slags artiklar de publicerar och vilka krafter som egentligen gynnas av sådana artiklar.

I Sverige finns idag 70 000 ungdomar som inte tror att de får bestämma över sin framtida livspartner, enligt Ungdomsstyrelsens rapport på regeringens uppdrag. 8500 av dem är i riskzonen för att bli bortgifta mot sin vilja redan idag. Hur många artiklar har Petter Larsson skrivit om dem? Och hur många artiklar har Petter Larsson skrivit om den politiska islam som tillåter stening, halshuggning, polygami, barnäktenskap och som skördar liv både i väst och i shariastyrda länder?

Vi önskar att allmänheten inte lyssnar på vare sig islamister, kulturrelativister eller rasister utan väljer den tredje vägen för att försvara mänskliga rättigheter för invandrarflickor, invandrarkvinnor och ungdomar – som Hanna Gadban gör.