Den moderate riksdagsmannen Hanif Bali rasar i ett debattinlägg på SVT opinion (den 4/7) mot att jag kallat honom för ”neger”. Eller närmare bestämt ”husneger”. Detta i samband med att jag i SvD kritiserat statsminister Fredrik Reinfeldts diskriminerande uttalande ”att det inte råder några problem med arbetslöshet om man bara tittar på etniska svenskar mitt livet”.
Balis påstående är i bästa fall okunskap och värsta, en medveten lögn för blanda bort korten och demonisera antirasistiska förespråkare från vänstern för att åstadkomma en gradvis normalisering av främlingsfientliga och rasistiska åsikter. Allt för att möjliggöra ett fortsatt borgerligt maktinnehav med Sverigedemokraterna som regeringsunderlag, så som skett i Norge och Danmark.
Balis upprördhet delades vid tillfället av ett drev av borgerliga ledarskribenter som Sanna Rayman, Johan Norberg och Sakine Madon, vilka på Balis Facebooksida slöt upp i kören av fördömanden. Även Svd politiska chef Tove Livendal stämde in i klagosången i söndagens ledare (den 6/7), om än i mer sansad ton.
Hanif Bali ansåg att jag missförstått rasism och gjorde bäst i att hålla mig borta från debatten. Jag svarade att det var föga förvånande att det var just en mörkhyad moderat som skickades fram för att leda försvaret för Reinfeldt och hänvisade till ordet ”housenegro” (husneger), som är en väl etablerad term i den amerikanska akademiska diskursen om jämlikhet och diskriminering.
Uttrycket användes bland andra av den svarte medborgarrättskämpen Malcolm X, för att påvisa dynamiska behavioristiska tendenser hos de afrikanska slavar som befann sig på den amerikanska söderns bomullsfält.
Detta kom till uttryck i att det inte var de vita slavägarna som på verandan i stora huset först mötte de slavar som gjorde uppror, utan de slavar som var tjänare i slavägarnas hus, vilka skickades fram för att försöka lugna situationen.
De ansågs bättre kunna lugna sina egna. Detta utnyttjades av slavägarna och kom under medborgarrättsrörelsens framväxande benämnas att bete sig som en ”husneger”. Det är alltså en medborgarrättslig term och beskrivning av en Quisling som i utbyte mot ekonomiska, politiska eller sociala fördelar vänder sig mot sina egna.
”Husnegrerna” hade en bättre ekonomisk och social och ståndsmässig standard och därmed mer att förlora på ett sammanbrott av den rådande hierarkin på slavplantagen. Detta är tydligt beskrivet i filmen ”Django unchained” av Quentun Tarrantino, eller i den prisbelönta Twelve years a slave.
Anledningen till att jag använde n-ordet var alltså att det inte går att ta ur sin historiska kontext. Så antingen är det okunskap, eller så framträder ett mönster där man kan misstänka att detta är högerns desperata svar på det bedrövliga opinionsläget.
Ivar Arpi, SvD:s sommarvikarierande ledare, skickade en testbalong på ledarplats (den 9/7) där han reproducerade det kryptofascistiska mantrat att ”vanliga människors åsikter borde komma fram mer i medierna”, med tydlig hänsyfting på invandring. Även Viggo Cavling, tidgare chef på tidningen Resumé, skrev en liknande text om hur han ansåg att SR:s ”Sommar” svek sitt publicistiska arv när de inte lät den rasistiska internettidningen Avpixlats ansvarige utgivare Mats Degerlind sommarprata (Svt Opinion den 16/6).
Att Hanif Bali utgår ifrån att ”husneger” är ett rasistiskt tillmäle är i väl linje med hans och den borgerliga kontra- antirasistiska rörelsens huvudtes: antirasisterna är själva rasister. Tillsammans med mantrat ”även vita svenskar är utsatta för rasism”, tycks det utgöra metodiken för att åstadkomma en gradvis normalisering av främlingsfientliga och rasistiska åsikter. Allt för att möjliggöra ett fortsatt borgerligt maktinnehav med Sverigedemokraterna som regeringsunderlag.
