Den svenska skolan befinner sig i en alarmerande situation. Elevernas kunskaper faller kraftigt – och det går fort.
I den senaste Pisa-undersökningen framkommer det att våra elever för första gången presterar under OECD-genomsnittet i samtliga ämnen som mäts.
Inget annat land hade en lika stor resultatförsämring som Sverige. Trots den mycket allvarliga situationen höjs allt fler röster för att skolan ska bli läxfri. I veckan har SVT Nyheter rapporterat om lärare som slutat att ge läxor till sina elever.
Det ska tydligen leda till att eleverna mår bättre, att likvärdigheten stärks och att kunskapsresultaten förbättras. Men att slopa läxor är helt fel väg att gå.
För att vända utvecklingen och återskapa ett skolväsende i världsklass behöver eleverna plugga mer, inte mindre.
I Jönköpings kommun har exempelvis en socialdemokratisk politiker motionerat om att avskaffa läxor. Argumenten som framförs är att eleverna dels behöver ägna tid åt sina fritidsaktiviteter och att det vore mer rättvist med läxförbud.
Han glömmer dock att nämna att svenska elever i genomsnitt har mindre undervisningstid och färre läxor än genomsnittet i internationella jämförelser.
Jag misstänker att han inte heller har läst de studier som påvisar att fler läxor har en positiv påverkan på elevernas kunskapsresultat.
Elever som ägnar mer tid åt sina studier lär sig helt enkelt mer, hur kontroversiellt det än må låta.
Lärare ska aldrig förbjudas att använda sig av läxor i sin undervisning. Inga kommunpolitiker ska lägga sig i och detaljstyra hur lärarna bedriver sin undervisning. Läraren känner sina elever och deras förutsättningar väl.
Läxor är ett pedagogiskt verktyg och med rätt utformning ger de eleverna möjlighet att utveckla både ämneskunskaper, självdisciplin och förmågan att planera sitt arbete.
Läxor som är utformade på det sätt att eleven själv kan klara av att bemästra uppgiften utan vuxenhjälp bör uppmuntras, inte förbjudas.
Det är inte minst av vikt för att stärka likvärdigheten i skolan. Läxförbud drabbar inte medelklassfamiljen med välfyllda bokhyllor, det drabbar de svaga eleverna utan uppbackning hemifrån.
I läroplanen står det tydligt att skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter.
Skolarbete är inte alltid roligt. För att utvecklas som individ och nå kunskaps krävs både tid, engagemang och fokus. Det finns inga enkla genvägar.
Repetition är som känt kunskapens moder. Samtidigt som läxfria skolor hyllas av medelklassföräldrarna i sociala medier befinner sig elevernas resultat mitt i ett fritt fall.
Att ifrågasätta värdet av läxor sänder en oroväckande signal till våra elever.
Alla borde ta ansvar och gemensamt påpeka vikten av att lägga ner tid och engagemang på studierna, oavsett om det är inom eller utanför skoltid. Detta gäller både lärare och föräldrar, men självfallet även folkvalda politiker.
Eleverna behöver fler läxor, inte färre.