Idag är det Kanelbullens dag. Många tar en extra bulle, och inte sällan väljer man en glutenfri bulle för att man tror att det är mer ”hälsosamt”.

Å andra sidan bjuds idag tusentals människor med sjukdomen celiaki på ”vanliga bullar” av sin arbetsgivare och tvingas tacka nej, eftersom de faktiskt inte tål gluten.

Okunskapen om celiaki och gluten är fortfarande stor i Sverige och leder till problem. Många människor lider av sin celiaki i flera år innan de får diagnosen, delvis på att det finns ett antal felaktiga föreställningar om celiaki i samhället. 

”Jag är vare sig smal eller kort och kan därför inte ha celiaki”

Även om celiaki karakteriseras av bristande näringsupptag så måste man inte vara smal eller kort för att ha celiaki. Även den som är mycket lång eller överviktig kan ha celiaki.

Det kan också vara så att en människa som skulle ha blivit 190 cm lång insjuknar i celiaki och då ”bara blir 186 cm” men det är en slutlängd som fortfarande är över genomsnittet i Sverige. 

”Ingen i min släkt har celiaki så då har väl inte jag det heller?”

Förekomsten av celiaki är cirka 1–2 procent i Sverige. Bland människor som har en förstagradssläkting (mamma, pappa, syskon, barn) som har celiaki är förekomsten högre, sannolikt uppemot 10 procent.

Men det innebär ju samtidigt att 90 % av dem med en nära släkting med sjukdomen inte får den. Det är också viktigt att komma ihåg att de flesta som får celiaki är de första i sin familj som får diagnosen. 

”Det kan väl inte vara celiaki för jag har ingen diarré?”

För 30–40 år sedan hade en hög andel av patienterna med celiaki diarré i samband med insjuknandet. Diarré är precis som malnutrition (näringsbrist med dålig viktuppgång eller rent av viktnedgång eller avstannad tillväxt) ett så kallat ”klassiskt symptom”, men över tid har symptombilden förändrats och de allra flesta med celiaki idag har inte haft problem med diarré.

Däremot är det många som har diffusa mag-tarmsymptom som gaser, känner sig uppblåsta, har förstoppning eller halsbränna men också lider av trötthet, hudutslag, stickningar i händer och fötter och lågt blodvärde etc. 

”Jag har celiaki men eftersom jag inte får ont i magen när jag äter gluten kan jag väl lika gärna fortsätta?” 

Även patienter som saknar symptom av små mängder gluten bör avstå från gluten. Hos dessa människor kommer gluten att orsaka en låggradig inflammation i tarmen som i och för sig kanske inte ger så mycket tarmsymptom men får andra negativa konsekvenser för hälsan.

Vi vet också att kvarstående tunntarmsskada hos patienter med celiaki ökar risken för cancerformen lymfom samt risken för höftfraktur. 

”Jag kan inte ens röra något som har gluten i sig” 

Det är bara när gluten får kontakt med tarmslemhinnan som det stimulerar immunförsvaret. Den som har celiaki kan mycket väl skära bröd och göra en smörgås till ditt barn eller göra i ordning en pastasallad till ett par vänner utan att för den sakens skull själv må dåligt. 

”Celiaki kan växa bort”

Det är tyvärr mycket osannolikt att celiaki växer bort (de flesta experter menar att det är omöjligt). Hos patienter som först fått en celiakidiagnos men sedan ”tål” gluten finns det ett par olika förklaringar.

Det första är att den initiala diagnosen celiaki var felaktig och att patienten redan från början haft någon annan sjukdom, till exempel IBS, och nu tål gluten.

Den andra förklaringen är att patienten har celiaki och faktiskt får mikroskopiska tunntarmsförändringar efter glutenintag men att dessa inte ger några symptom och patienten därför tror att hen tål gluten. 

”Men glutenfri kost är väl ändå nyttig?”

Att glutenfri kost skulle vara nyttig för alla har snabbt blivit en av de mest spridda vanföreställningarna bland människor som intresserar sig för kost.

Visst, för patienter med celiaki är den glutenfria kosten absolut(!) bättre än en gluteninnehållande kost. Det innebär dock inte per automatik att en glutenfri kost är mer hälsosam än en gluteninnehållande kost för de allra flesta människor.

Den glutenfria kosten har historiskt sett varit fattig på fibrer, men sötare och med mer tillsatt fett än gluteninnehållande produkter.

Idag är skillnaderna i mängden socker och fett oftast små, men fortfarande kan det vara svårt att komma upp i samma nivåer av vissa vitaminer och mineraler. Det finns ingen vetenskap som talar för att den glutenfria kosten är nyttigare för den som inte har celiaki.

Inte heller finns det några studier som talar för att en glutenfri kost ökar prestationsförmågan hos idrottare.

Naturligt glutenfri mat som frukt och grönsaker (dessa innehåller dessutom antioxidanter, vitaminer och andra livsviktiga näringsämnen) är däremot nyttigt för alla.

Men en glutenfri kaka är fortfarande en kaka!

FOTNOT. Jonas F. Ludvigsson utkommer idag med en bok om gluten.