I dag ska försvarsberedningen presentera resultatet av sitt arbete. Inför slutrapporten har Alliansen gett gemensamt besked om ökade resurser till försvaret. En viktig del är flera nya materielsystem för att öka försvarets tröskeleffekt.
Utvecklingen i Ukraina är djupt oroväckande. Ryssland har inte dragit sig för att ockupera en främmande stats territorium och använder ett kraftfullt propagandamaskineri för att medvetet destabilisera situationen. Det är naturligt att händelseutvecklingen får följder också för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik.
Regeringen har höjt försvarsanslaget två år i rad. Inför försvarsberedningens slutrapport har Alliansen gett ett gemensamt besked. Vi vill ytterligare stärka försvarsförmågan och på sikt öka resurserna med 5,5 miljarder årligen i förhållande till dagens nivå. Det möjliggör förstärkt förbandsverksamhet men också en utökning av antalet Gripenplan från 60 till 70, nytt luftvärnssystem och en ytterligare ubåt. Sammantaget bidrar det till att höja ambitionerna avseende Försvarsmaktens verksamhet i vårt närområde.
Därtill har Alliansen gjort klart att Sverige bör inneha förmågan till långräckviddig markmålsbekämpning, också kallat kryssningsrobotar, till nästa generation Gripenplan. Bakgrunden är att det blir allt viktigare att kunna bekämpa mål på stora avstånd. En sådan anskaffning skulle stärka effekten av Gripensystemet och öka tröskeleffekten för en potentiell motståndare. Flera länder i vårt närområde gör samma analys. I Finland tittar man exempelvis på möjligheten att skaffa långräckviddiga system till sina F-18 plan.
Detta är Allianspartiernas samlade besked i Försvarsberedningens pågående arbete. Naturligtvis vore det värdefullt ifall beslut om stärkt försvarsförmåga kunde fattas i bred politisk enighet över blockgränsen. Det är därför välkommet att Socialdemokraterna sagt sig stå bakom flera av de förslag som presenterats, även kryssningsrobotar till Gripen.
Samtidigt som försvarsberedningen har en mycket viktig uppgift inför nästa inriktningsbeslut, är det ytterst partier och regeringsalternativ som ställer upp i höstens val. Ett skarpt beslut om att införskaffa kryssningsrobotar, med tillhörande finansiering, ligger på en kommande regerings bord. Precis som alla andra frågor ska ärenden om försvaret fattas kollektivt av samtliga partier i en regering.
Inför höstens val har Stefan Löfven särskilt pekat ut Miljöpartiet som en naturlig koalitionspartner. Nyligen beskrev språkröret Åsa Romson förslaget om svenska kryssningsrobotar som ”offensiv attackverksamhet” och ”en utveckling vi inte vill se av det svenska försvaret”. Besked som förefaller gå helt stick i stäv med de socialdemokratiska tongångarna.
Oklarheterna blir inte mindre när man lägger oppositionspartiernas olika budgetalternativ bredvid varandra. Miljöpartiet bekräftade nyligen att man ser framför sig besparingar på försvaret på dryga sju miljarder kommande fyra år. Strax bakom hamnar Vänsterpartiet med dryga tre miljarder kommande tre år.
Besparingar som är så omfattande att de skulle ge allvarliga konsekvenser för försvarets förmåga att utbilda, öva och investera i ny materiel.
Den illavarslande händelseutvecklingen i Ukraina illustrerar att försvarspolitik är på allvar. Kanske särskilt på det här området har varje parti och regeringsalternativ ett stort ansvar för att väljarna ska kunna fatta välinformerade beslut. Därför vill jag rikta följande fråga till Miljöpartiets språkrör:
Kommer Miljöpartiet sitta i en S-ledd regering som medverkar till att Sverige anskaffar kryssningsrobotar till Jas Gripen?