Ann-Sofi Klingberg, lärare och konserterande pianist med mängder av skivinspelningar. Foto: Privat
Debattinlägg

”Lärarlegitimation slår undan benen för högutbildade lärare”

Skolan ·

”Med kravet på lärarlegitimation har man slagit undan benen för en mängd högutbildade, erfarna och efterfrågade lärare med en eller flera högskoleexamina av andra slag än just en lärarexamen i sitt CV”, skriver Ann-Sofi Klingberg och Marie Linde.

Om debattörerna

Marie Linde
F d rektor, Södra Latins Gymnasium
Ann-Sofi Klingberg
Femårig musikerutbildning Kungl. Musikhögskolan, lärare Södra Latin

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Från 1 juli 2015 krävs legitimation för lärare för att självständigt få sätta betyg och för att kunna bli tillsvidareanställda.

Men detta krav saboterar för hundratusentals barn och ungdomar som har rätt att kräva yrkesskickliga lärare inom det konstnärliga området. 

I Sverige finns cirka 290 estetiska gymnasier och cirka 280 kommunala Kultur och Musikskolor. Där arbetar tusentals lärare för att ge barn och ungdomar möjlighet att ta del av musik, bild, dans, drama med mera.

Där kan också alla få utveckla sin egen talang oavsett ekonomiska förutsättningar och bostadsort. Det finns också ett antal ”spetsgymnasier” med riksintag. Detta är en unik modell i världen.

Begreppet ”det svenska musikundret” används gärna och ofta av våra politiker.

Men med kravet på lärarlegitimation har man slagit undan benen för en mängd högutbildade, erfarna och efterfrågade lärare med en eller flera högskoleexamina av andra slag än just en lärarexamen i sitt CV.

Denna kategori lärare är omistliga på många håll; i kulturskolan, på gymnasieskolans estetprogram och på specialinriktade skolor. Att ha lärare med specialkunskaper är en förutsättning för att eleverna ska ta sig vidare till högre utbildning eftersom man förutom gymnasiebetyg antas via särskilda prov.

Instrumentalundervisningen på en spetsutbildning i musik bör bedrivas av lärare med stor erfarenhet både av undervisning, men också av professionellt musicerande. De måste ha den musikaliska spets som eleverna kräver, och har rätt till.

Att begära att dessa dokumenterat skickliga lärare ska komplettera sina, ofta extremt långa, utbildningar för att erhålla lärarlegitimation är orimligt.

Många har dessutom redan kompletterande pedagogiska utbildningar, som inte godkänns av Skolverket. 

I en två år gammal Promemoria från Utbildningsdepartementet skisseras en uppmjukning av reglerna. Bland annat skulle musikpedagogiska examina utfärdade före 2011 även fortsättningsvis ge behörighet till lärarlegitimation.

Många lärare skulle alltså slippa förlora sin behörighet retroaktivt och många arbetsgivare skulle slippa avskeda kompetenta medarbetare.

Vi kräver: 

  • Godkänn äldre pedagogexamen/högskoleutbildning inom de specialområden som efterfrågas i de estetiska ämnena.
     
  • Ge möjlighet till individuell prövning av de enskilda lärare som visat stor skicklighet och yrkeserfarenhet inom sitt område.
     
  • Att Sveriges utbildningsminister Gustav Fridolin ska lyfta frågan som berör och upprör tusentals hängivna och skickliga instrumentallärare och andra estetlärare runt om i landet.

Att värdet på vissa examina retroaktivt devalverats, har inte bara fått stora konsekvenser för de enskilda lärarna utan också för deras arbetsgivare, som i värsta fall tvingas säga upp personal. 

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.