Pokémon Go har slagit alla rekord i nedladdningar.
Spelet går ut på att fånga så många Pokémon-monster som möjligt ute i den riktiga världen med sin smartphone. Smartphonens positioneringssystem känner av var spelaren befinner sig och placerar ut pokémons i området. Figuren syns i mobilkameran överlagd på omgivningen och påverkas av spelarens handlingar.
Rädsla och tillbakadragenhet har särskilt drabbat barn med överplanerad vardag och fritid. Nu bryts den trenden.
Spelet uppmuntrar istället spelarna att gå ut, utforska världen, träffa nya människor och vara trevliga mot varandra. Det lokala affärslivet och civilsamhället kan köpa att det samlas unika och ovanliga Pokémons hos dem och erbjuda spelarna som kommer rabatter och tjänster.
Trender omgärdas ofta av överdrivna förväntningar.
Den förstärkta verkligheten i Google Glass blev tråkig för att den inte hade ett tydligt syfte. I Pokémon Go har förstärkt verklighet ett syfte i spelet, även om spelet kommer att tappa i intresse. Inte minst när det kommer konkurrenter.
Det viktigaste som Pokémon Go visar är att förstärkt verklighet fungerar och att det snart inte längre finns en gräns mellan den fysiska och den digitala världen.
Pokémon Go har sina barnsjukdomar, spelartillströmningen har fått servrarna att krascha och hur väl skyddas spelarnas identitet? Samtidigt är det bra att spelet inte är riktigt färdigt ännu. Det går fortfarande att experimentera sig fram till nya och oväntade lösningar. Erfarenheten gör oss klokare.
Sensorer och datakraft placeras i allt fler föremål. Detta sakernas internet kommer att skapa upp helt nya användningar av varor och utrymmen i städerna.
Byggnader, vägar och parker kanske ser ut som idag, men sätten vi använder dem på kommer att förändras. Platsens funktion blir föränderlig och formbar.
Allt mer information kan läggas virtuellt på platsen och förändra hur vi uppfattar stadsmiljön. Volvo utvecklar tillsammans med Microsoft virtuella visningslokaler där köpare själva kan formge sina bilar.
Framtidens pop-up butik eller sjukhus kanske bara behöver finnas som ett virtuellt informationslager på en plats. Formgivning och dekoration av platsen görs i datorn.
Behovet av material och personal kan minskas drastiskt.
Nya frågor uppstår som om det ska vara tillåtet att lägga en pokémon på någon annans tomt eller om det ska vara tillåtet att “släcka ned” platser så att obehöriga inte kan se dem?
Studenter i Pennsylvania har redan utvecklat ”Brand Killer”, ett par glasögon som genom AdBlock suddar ut alla varumärken bäraren tittar på. Ska företag kunna få köpa reklam inne i förstärkt verklighet? Ska vissa lager av förstärkt verklighet vara obligatoriska att se, för kunna kommunicera samhällsinformation?
Vi har två verkligheter som alltmer blandas, där vi kan välja hur mycket vi vill se.
Det måste politiker, samhällsplanerare och företag ta hänsyn till. Pokémon Go:s skapare John Hanke säger att det tog honom tjugo års arbete att skapa denna “plötsliga” succé.
Om vi planerar för att undvika faror så får vi aldrig tid att planera för succén.