Maria Hagberg är politiker och har en magister i socialt arbete. Sina titlar och sitt mediautrymme använde hon sig av för att i fredags skapa och sprida rasistisk smörja om bland annat resandefolket.
Som representant för en av Sveriges resandeföreningar vill jag därför bemöta Hagbergs värsta påståenden.
Resandefolket är en av vårt lands etniska minoriteter. När staten gav oss minoritetsstatus så blev vi en av de fem folkgrupper som hamnade under minoriteten romer, och vi utgör nu cirka 50% av den minoriteten
Svensk lag har explicit vitsordat sterilisering av en folkgrupp – resandefolket. Framförallt kvinnorna blev utsatta för denna behandling. Mängder av resandebarn tvångsomhändertogs av staten under folkhemstiden, på grund av den stigmatisering som har följt resandefolket under våra 500 år i landet. Sverige bestämde sig för att se till att vi dog ut.
Att vara resande i Sverige är att leva med en historiskt välgrundad misstänksamhet mot svenska myndigheter, och många resande väljer därför att inte prata om sitt ursprung, utom i den egna gruppen.
Det här är vårt folk, och det här är en av de grupper som Hagberg väljer att smutskasta.
Maria Hagberg försöker ge legitimitet åt sina uttalanden genom att ge exempel ur sitt yrkesliv, när hon påstår att vissa grupper, däribland resandefolket, är överrepresenterade när det gäller ”barnäktenskap, tvångsäktenskap och blodshämnd”. Det hon lägger fram som fakta, om än baserat på erfarenhet, är tyvärr inget annat än lögn och förbannad dikt.
Vi har under vår tid i landet blivit anklagade för många saker, men i Maria Hagbergs debattartikel hos SVT Opinion var det första gången var det första gången jag har hört talas om att vi blivit anklagade för tvångsgiften, eller för att gifta bort våra barn.
I resandekulturen finns det historiska belägg för att vi förhållit oss annorlunda till äktenskapet än vad majoritetsbefolkningen gjort. Vi har inte alltid registerat de äktenskap som ingåtts, och det har varit ett mer eller mindre accepterat faktum att två människor (framförallt om de är unga) som inte får föräldrarnas godkännande att ingå äktenskap kan rymma iväg för att utbyta löften i smyg, för att sedan återkomma som en nybildad familj.
På grund av det statliga kontrollerandet (genom olika register, bland annat 40-talets ”tattarinventeringar” och nu senast Skånepolisens register över ”kringresande”) plus det faktum att resandefolket varit utsatta för vad som enligt konstens alla regler anses vara ett folkmord under 1900-talet, så har många resande ställt sig tveksamma till att vara öppna kring kulturen, och vilka vi är.
Det Maria Hagberg gör genom sitt godtyckliga förfalskande av vår kultur, som hon helt fräckt verkar hävda är allmängiltig kunskap, är att skapa fördomar, där andra efterfrågar fakta och historia.
Hagbergs uppsåt är oklart, och om det är av politiska eller rasistiska orsaker hon gör detta utspel i samband med att landet fått sin första politiska representant som är av resandefolk varken vill eller kan vi spekulera i.
Till skillnad från Hagberg håller vi oss för god för att sprida egna fantasier där vi saknar fakta.