Bevisen för IS fortsatta förmåga att genomföra attentat i länder som Irak, Syrien och Afghanistan är många.
Samtidigt publicerade amerikanska Centcom nyligen information om att dödade IS-terrorister hade för avsikt att slå till mot bland annat Sverige.
IS har aldrig försvunnit och nu avser de växa igen.
De territoriella förlusterna av det ursprungliga kalifatet har skadat IS avsevärt, både gällande attraktionskraft och vapenmakt.
Men ideologi, administrativt styre och modus operandi har inte försvunnit utan snarare omförhandlats.
Nu har vi en situation där världens ledare turats om att förklara IS som besegrade för att vinna politiska poäng och den journalistiska speglingen av utvecklingen till stora delar förstärkt den bilden. Sanningen, om det finns en sådan, är mer komplex och långt mer hotfull.
Hur IS svarat på de förluster de lidit går att utläsa tämligen väl i deras propaganda, som för övrigt lever och frodas.
Nyligen lanserade IS officiellt att deras tidigare mindre provinser (wilayah) i Irak och Syrien framöver kommer betraktas som områden (mintaqah) och istället ingå i två större administrativa enheter: den irakiska provinsen (Wilayah al-Iraq) och den syriska provinsen (Wilayah al-Sham).
Det kan för gemene man framstå som en petitess, men för IS är det en signifikativ omdefinition av terrorsektens struktur och innebär därmed också en ny marknadsföringstaktik: en omdefiniering av varumärket IS.
I första hand handlar det om att de är mitt uppe i en omstrukturering där de numera framställer sig själva som en global gerillagrupp, snarare än som tidigare ett regionalt baserat statsprojekt i Irak och Syrien.
Genom att i propagandan definiera och sprida bilder från en provins i Östasien, Somalia, Afghanistan eller för den delen Egypten, så växer deras varumärke bortom Irak och Syrien och är nu ett globalt nätverk av affilierade som i sin tur kan locka nya anhängare till andra länder och områden.
I propagandan är det berättelser om kamp, strider och framgångsrika operationer som dominerar, inte minst från IS gren i Afghanistan (ISKP) där Talibanerna, Afghanska regeringsstyrkor och shia-muslimska civila är huvudsakliga måltavlor. Sällan syns de tidigare så frekventa bilderna om det harmoniska kalifatet. Nu är det hämnd för det av fiender förstörda statsprojektet som ska utkrävas, och för det krävs en global rörelse.
Vi kommer fortsätta se en utveckling där IS geografiskt förändras och i värsta fall växer. Vi kommer definitivt se en utveckling där propagandan spelar en stor roll i försöken att facilitera denna expansion.
Genom att använda propagandan som en lins mot hur IS tänker, går det att konstatera att de aldrig haft eller har för avsikt att försvinna. Snarare fortsätter de uppvisa förmåga till flexibilitet, anpassning och en skrämmande skicklighet i bidra till att anhängare inte bara köper ideologin, utan går från ord till handling.
Det visar inte minst det faktum att IS häromdagen gjorde anspråk på attacken i Toronto, där en ensam gärningsman i propagandan benämndes som en av ’kalifatets soldater’.
Sant eller inte, det vittnar om att deras strategi att skapa en global rörelse, och i första hand bilden av den, är ett faktum vi behöver förhålla oss till och inte lura oss själva att den skulle vara besegrad.
När IS omstrukturerar sig så behöver vi förstå implikationerna och även anpassa kampen mot gruppen och ideologin. Sverige är precis som Kanada och andra länder i koalitionen mot IS ett för dem legitimt mål, och deras våldsamma taktiker för destabilisering och framgång förfinas konstant.
Till politiker, journalister och allmänhet: resignera helt från den spridda uppfattningen om att IS skulle vara besegrat.
För att lösa ett problem måste vi acceptera att problemet finns. Och IS globala rörelse och nätverk kommer fortsätta utvecklas, oavsett vad de kallar sig.
