Läget för de grundläggande mänskliga rättigheterna i Iran har förvärrats, alltsedan Hassan Rohani, en prästman västerländska medier helst förknippar med att vara moderat, tillträdde presidentposten.
Samtidigt som iranska regimen avrättar allt fler i landet för påhittade och godtyckliga brott som ”krigföring mot gud” eller ”propaganda mot systemet”, har trycket på politiska fångar i regimens fängelser tilltagit.
Prästerskapets säkerhetsstyrkor och civilklädda underrättelsetjänstagenter genomförde i veckan två brutala razzior mot politiska fångar i Evin- och Gezel Hesar-fängelset. Flera politiska fångar skadades varv några allvarligt när regimens repressiva styrkor gick till våldsam attack mot de försvarslösa fångarna och ett tiotal flyttades till isoleringsceller.
FN, USA, Storbritannien och internationellt erkända människorättsorganisationer har under de senaste månaderna publicerat flera rapporter där samtliga uttrycker en stark oro över en påtaglig ökning av antalet avrättningar i Iran.
Enligt dessa rapporter har prästerskapets så kallade rättsväsende avrättat över 700 personer sedan augusti förra året.
De visar också att iranska regimen har avrättat minst 200 personer bland dem flera politiska fångar sedan början av 2014. Många av dessa avrättningar har verkställts genom hängningar på offentliga platser med lyftkranar eller i grupp i regimens fängelser.
Rapporterna framhåller att Iran under prästerskapets styre är fortfarande det land i världen som avrättar flest människor per capita.
Denna fruktansvärda statistik grusar västvärldens förväntningar om en förändring mot det bättre efter att Rohani utropades som vinnare i presidentvalet i augusti förra året.
Men prästerskapets ledare avfärdar inte bara de publicerade rapporterna som grundlösa och illegitima, utan kräver att västvärlden prisar regimen för de ökade antal avrättningar i landet.
Under den gångna veckan godkände prästerskapets ledare användningen av avrättningar och försvarade barbariska hängningsstraff som en okränkbar del av regimens inrikespolitik.
En av dessa ledare var den nya ”moderata” presidenten, Hassan Rohani, som under påskhelgen gav sitt samtycke till den senaste tidens ökade avrättningar i Iran och försvarade regimens omänskliga avrättningsmetoder.
Han beskrev hängningsstraff verkställda med lyftkran som ”guds budord” och sade att ”dessa [avrättningar] är antingen guds budord eller en lag, antagen av parlamentet som tillhör folket, och vi bara verkställer dem”.
Men prästerskapets religiösa envälde kan inte bara förlita sig på barbariska avrättningar och justitiemord för sin överlevnad. Detta stod klart i förra veckan när dess högsta andlige ledare, Ali Khamenei, påstod i ett tal inför hundratals iranska kvinnor att jämställdhet mellan könen är västvärldens påhitt och absolut fel.
Khamenei hävdade dessutom att västvärldens krav på att upprätthålla sådana felaktiga grunder är orsaken till korruption i det mänskliga samhället.
Europaparlamentet uttryckte i en resolution av den tredje april sin allvarliga oro över människorättssituationen i Iran och ”fortsatt, systemisk kränkning av grundläggande rättigheter” i landet. EP:s resolution uppmanade samtliga medlemsländer att ”främja mänskliga rättigheter i alla sina förbindelser med Iran”.
Därför verkar det naturligt att Sverige i samarbete med andra EU-länder ökar trycket på regimen i MR-frågan. Målet måste vara att tvinga prästerskapet till att släppa in FN:s särskilde rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, Dr Ahmed Shaheed, i landet så att han kan göra en första inspektion av regimens mest ökända fängelser i enlighet med sin mandat från FN.
Kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på de mest barbariska och brutala sätten utgör en fundamental del av den teokratiska regimens fasansfulla politik.
Detta borde vara totalt oacceptabelt för varje anständig nation som strävar efter handelsrelationer med Iran.