Turingtestet mäter ett dataprograms förmåga att uppvisa ett beteende som inte kan särskiljas från en människas. ”Eugene Goostman”, ett chattprogram utvecklat av Vladimir Veselov, är det första som sägs ha klarat testet.

Programmet övertygade 33 procent av en mänsklig testpanel om att det var en 13-årig ukrainsk pojke. Fast att ett program kan efterlikna ett mänskligt beteende gör det inte intelligent. Artificiell intelligens behöver inte ha en personlighet och något kan uppfattas som ett slags väsen.

Nyheten om Turingtestet var ett PR-jippo, men det är en viktig påminnelse om att artificiell intelligens, robotar och automatisering i snabb takt håller på att omvandla vårt sätt att leva.

Foxconn, världens största elektroniktillverkare, planerar att ersätta 500 000 fabriksarbetare med robotar inom tre år. Gruvbranschen anställer i Sverige 6000 personer i dag mot 17 000 på 60-talet. IT-företagen anställer, men inte i lika stor utsträckning. Google har inte ens hälften så många anställda som Ericsson.

Mjukvara styr vården, finansvärlden och transporter. Internet är beroende av botar, datorprogram som genomför operationer utan att en människa ger det en order.

Hatsune Miku, Japans störst popstjärna, är ett musikprogram med sånger som hennes fans skrivit tillsammans på nätet. Hon kan framträda på livespelningar som ett hologram.

I fjol presenterade Oxforduniversitetets Martin School en studie om att 47 procent av alla jobb kan automatiseras till 2034. Är vi på väg mot verkligheten i mot tv-serien ”Äkta människor”, där robotarna gör oss alla arbetslösa?

Jobb försvinner, så har det varit sedan den industriella revolutionen. Regeringen har sin arbetslinje, men inte en tydlig politik för hur nya jobb ska uppstå i automatiseringens spår.

Om politiken ska öppna för fler högteknologiska företag måste de förses med kvalificerad personal.

Att försöka utbilda bort problemen löser inte personalbehov och arbetslöshet på många år. Om det är viktigare att skapa arbetstillfällen för arbetslösa, ungdomar och nyanlända så behövs en politik av skattelättnader, förändringar på arbetsmarknaden och aktiv företagsrekrytering.

Partierna måste ge svar på vad politiken kring  innovation, företagande och integration ska syfta till.

Artiklar kan skrivas av algoritmer. Kvaliteten är fullt tillräckligt för referat och telegramnyheter. Medieföretagen kan genom tekniken använda sina medarbetares kreativitet till bättre uppgifter.

Teknikdebatten kommer att påverka hur nästa generation robotar ser ut. Ska robotarna utformas bara för att driva ned kostnaderna?

Snarare bör de utformas som billiga, lättprogrammerade hjälpredor för att stärka förmågan hos den enskilde.

Nyheten om dataprogrammet som verkade mänskligt handlar om våra förväntningar på tekniken.

Till skillnad från hur automatiseringen såg ut under industrialismen, så visar det oss att robotrevolutionen bör handla om att människor ska leva som människor, inte som maskiner.