De senaste dagarna har flera medier rapporterat om påtryckningar från Marocko för att försöka påverka Sveriges inställning till Västsahara, som sedan 1975 är ockuperat av Marocko.
”Vårt budskap är tydligt. Ser inte Sverige över sin politik så kommer vi att inleda en bojkott av alla svenska företag och produkter”, sa den marockanska regeringens talesperson vid en presskonferens förra veckan.
Kheira Youcef är 26 år och uppvuxen i de västsahariska flyktinglägren i Algeriet. Hon har varit i Sverige den senaste veckan med inbjudan från Kristna Fredsrörelsen.
Hon har också ett tydligt budskap till Sverige: Erkänn Västsahara!
Sveriges riksdag beslutade 2012 att erkänna Västsahara som första medlemsstat i EU. Det återstår för den svenska regeringen att verkställa detta beslut.
85 andra stater har redan erkänt Västsahara. Inget land i världen erkänner Marockos anspråk på Västsahara. Att det saknas legitima anspråk slår även Internationella domstolen i Haag fast.
Västsahara står med på FN:s lista över territorier som ännu väntar på att bli avkolonialiserade.
Utvinning av naturresurser på ockuperat territorium sker dagligen av såväl marockanska som andra utländska företag i strid med internationell rätt och med allvarliga konsekvenser för miljön.
Fredliga demonstrationer för rätten till självbestämmande slås ner med kraftigt övervåld från marockansk polis och militär och människorättsförsvarare står under ständig övervakning från säkerhetstjänsten.
Tortyr och godtyckliga gripanden är vanligt.
Amnesty International och FN:s specialrapportör för tortyr och annan grym eller omänsklig behandling är några av dem som slagit larm.
När Kristna Fredsrörelsen tidigare i våras ville skicka en delegation med politiker och kyrkoledare till det ockuperade Västsahara, för att träffa människor på plats och höra mer om situationen, blev vi inte insläppta.
Det är inte första gången Marocko hindrar internationella observatörer tillträde till ockuperat territorium.
Sverige har en lång tradition av att stå upp för de mänskliga rättigheterna och har ett ansvar att värna dem även i denna situation.
Så frågan är vilka Sverige ska lyssna på i detta fall: kungadömet Marocko som nu hotar med bojkott för att vidmakthålla en olaglig ockupation eller västsaharierna vars mänskliga rättigheter dagligen kränks?
Omvärlden har alltför länge vänt Västsahara ryggen och i praktiken förhindrat västsaharierna att utöva sin grundläggande rätt till självbestämmande.
Den rätten skulle enligt FN säkerställas genom en folkomröstning i början av 90-talet. Eftersom folkomröstningen förhindrats av Marocko måste omvärlden ta nya steg.
Frustrationen är stor, särskilt bland unga västsaharier och allt fler ser våld som den enda utvägen.
Ett erkännande från Sverige skulle, enligt våra västsahariska samarbetsorganisationer, betyda oerhört mycket för det västsahariska folket. Det skulle ge dem något de är i desperat behov av: hopp.
Ett erkännande skulle visa att det finns någon som ser deras situation.
Det är inte hela lösningen på problemet men så länge FN:s säkerhetsråd inte förmår agera unisont i frågan måste enskilda stater ta ansvar för att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter.
Omvärlden måste visa att fredliga lösningar är möjliga.
Sverige har här en möjlighet att främja en fredlig utveckling med respekt för de mänskliga rättigheterna genom att verkställa beslutet om erkännande av Västsahara!