Journalisten Carl-Magnus Helgegren har skrivit ett rörande reportage om hur han lärde sina barn om krig och konflikter genom att ta med dem på en resa till Israel-Palestina och låta dem bevittna våldet på plats.
Texten vittnar om en engagerad förälder som vill sina barn det bästa och som funderar på och överväger vad för medier och kultur barnen är mogna för.
Efter detta har han nu dragit slutsatsen i en debattartikel på SVT Opinion att föräldrar som låter sina barn spela krigsspel har kapitulerat för tjatet och kallar spelen för normaliserande av våld.
Vi delar Helgegrens uppfattning om att föräldrar bör ta mer ansvar för sina barns spelande. Om alla föräldrar hade engagerat sig i spelen som barnen spelar på samma sätt som de engagerar sig i idrott, litteratur eller annan kultur hade vi kanske sluppit den allt för ofta återkommande debatten om spelens påstådda farlighet.
Föräldrar som spelar tillsammans med sina barn, tar sig ett intresse för spelens innehåll och som spelar själva kan bättre få förståelse för vad spelen innehåller och vad för gränser man som förälder vill dra.
Dessutom finns det ett sedan länge etablerat europeiskt åldersklassifieringssystem, PEGI, som tar hänsyn till innehållet i spelen och som ger ett stöd till föräldrar och andra närstående vuxna om vilka spel som kan tänkas vara lämpliga för en 11-åring.
Krig finns tyvärr som en del av samhället och vardagen. Många har lekt krigslekar som barn i skogen, flera av de mest kritikerrosade filmerna som gjorts porträtterar krig, och det är ett återkommande tema i litteratur och annan kultur.
Att många spel tar upp krig som tema är en naturlig följd, och ska givetvis diskuteras, ventileras och kritiseras på samma sätt som konflikter stöts och blöts i andra forum.
Tyvärr demoniserar Helgegren spelen i sin artikel och försöker påskina att dataspelsbranschen samarbetar med vapenindustrin för att få använda sig av exakta modellbeteckningar av vapen i spel.
I realiteten gör de flesta spelföretagen allt de kan för att undvika samröre med vapentillverkare genom att använda snarlika modeller och andra namn. Men de måste följa samma lagar och regler kring upphovsrätt, mönsterskydd och marknadsföring som alla andra som vill skildra realistiska bilder.
Alla föräldrar intresserar sig inte för sina barns intressen, bryr sig inte om vilka spel de laddar ner illegalt på nätet eller struntar i åldersrekommendationerna i butik.
Det är beklagligt, och vi önskar att fler föräldrar intresserar sig för sina barns intressen och upptäcker spelens fantastiska värld.
Långt ifrån alla spel innehåller realistiska krig och konflikter, utan i spelens värld kan man som spelare ta kommando, göra sina egna val och testa gränser.
Om man spelar olika spel från olika genrer får man en bra bas, möta karaktärer och situationer i olika världar och har intresserade föräldrar man kan diskutera spelen med, då finns det inget att oroa sig för.