Inom kort avgörs framtiden för antroposofiska läkemedel och därmed också för Sveriges enda komplementära sjukhus – Vidarkliniken. I juni fattar riksdagen beslutet som kan få stora konsekvenser för mångfalden i svensk sjukvård.

Antroposofiska läkemedel har använts inom svensk sjukvård i flera decennier och av tusentals patienter. Det är vård som tar hänsyn till hela individen, och ser kopplingen mellan kropp och psyke.

Världshälsoorganisationen WHO´s generalsekreterare Dr Margaret Chan går så långt att hon kallar tillgång till hälso- och sjukvård som integrerar traditionell, komplementär och alternativ medicin en mänsklig rättighet.

Trots det fortsätter antroposofisk medicin att röra upp känslor i Sverige. Så vad är det som skrämmer så?

Låt oss reda ut ett par vanliga missuppfattningar om antroposofisk sjukvård.

”Ogranskade hitte-på-mediciner”

De antroposofiska läkemedel som används i svensk sjukvård produceras enligt internationell kvalitetsstandard och fastställda EU-direktiv och är godkända i andra europeiska länder.

Antroposofiska läkemedel består av substanser från växt- och mineralriket, samt från vissa djur, som exempelvis bin. De förstör inte miljön och orsakar inte resistenta bakterier.

”Inga riktiga läkare”

Fakta är att antroposofiska läkare, idag är de på Vidarkliniken utanför Södertälje ensamma i Sverige, är vanliga läkare, utbildade i skolmedicin. Liksom sjuksköterskorna och undersköterskorna. De är dessutom utbildade i antroposofisk medicin. Dubbelt utbildade alltså.

De har precis samma ansvar som vanliga läkare.

”Det finns ingen forskning”

Bristen på forskningär ett vanligt argument mot all komplementär medicin. Det finns forskning – men det är svårare att forska på antroposofisk medicin eftersom vården utgår från individuell behandling för varje enskild patient. Ett annat skäl till den begränsade forskningen är pengar.

De stora pengarna och stora resurserna till forskning finns inom läkemedelsindustrin.

Dock finns det svenska studier med kontrollgrupper som visar mycket lovande resultat t.ex. inom behandlingen av kronisk smärta och psykisk ohälsa, samt inom allergiområdet.

Varför är det då så viktigt för oss svenskar att få tillgång till antroposofisk vård? Dels handlar det om vikten av att erbjuda medicinsk mångfald inom vården.

Men framförallt, handlar det om rätten att själv få välja sin vård. Något som också stöds av den svenska patientlagen från 2012, som syftar till att ”stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet samt stärka patientens

I juni fattar Sveriges riksdag ett slutgiltigt beslut om för eller emot antroposofisk medicin i svensk läkemedelslagstiftning. Här har Sverige en möjlighet att följa samma väg som flera andra länder, som genomfört lagjusteringar.

I exempelvis Schweiz och Tyskland är antroposofisk vård redan en del av det allmänna sjukvårdssystemet och ingår i sjukförsäkringen.

Om de antroposofiska läkemedlen inte kommer in i den svenska läkemedelslagen kommer de sannolikt att helt försvinna från Sverige och landets enda komplementära sjukhus att gå i graven.

Låt oss arbeta för att öka kunskapen om antroposofiska läkemedel, istället för att ägna tid åt att sprida fördomar som skapar oro och rädsla. Och låt oss inse, att vi behöver mångfalden även inom vården.

Vi är alla olika. Vi är individer som behöver olika mat, träning, vila och miljö för att vara friska. Och vi behöver olika typer av vård när vi är sjuka.