Den huvudsakliga poängen i SVT Aktuellts rapportering är att sysselsättningen bland utrikes födda ökat med omkring 244 000 personer från 2008 till idag (SVT Aktuellt 26 mars). Samt att sysselsättningen bland inrikes födda inte ökat alls under samma period.
Det tecknas således en ljus bild av utvecklingen för personer födda utomlands.
Arbetsförmedlingens prognoschef konstaterar att ”hade vi haft en situation där bara inrikes födda svarade för arbetskraftsförsörjningen skulle antalet arbetstagare inte räcka till”.
Däremot negligeras fullständigt det faktum att sysselsättning och arbetslöshet i alla seriösa sammanhang mäts i procent och inte i absoluta tal.
Jag har i en rapport (Aldén & Hammarstedt, 2015) personligen presenterat hur sysselsättningen bland utrikes födda utvecklats under nämnda period. I april publicerar dessutom Försäkringskassan min rapport ”Utrikes födda på arbetsmarknaden – hur ser situationen ut och vad säger forskningen?”.
I båda rapporterna framkommer en annan bild än den som SVT förmedlar.
I rapporterna presenteras data från Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsundersökningar (AKU) och det framkommer att andelen sysselsatta (mätt som andel av befolkningen) bland utrikes födda inte ökat mellan åren 2008 och 2015.
Bland män födda utomlands (i åldern 16 till 64 år) minskade andelen sysselsatta till och med från drygt 70 procent år 2008 till 68 procent år 2015.
Bland utrikes födda kvinnor i samma ålder ökade andelen sysselsatta något, från cirka 59 procent 2008 till cirka 61 procent 2015.
Studerar vi motsvarande andelar bland inrikes födda finner vi att andelen sysselsatta bland män ökat från drygt 79 procent år 2008 till knappt 81 procent 2015. Bland inrikes födda kvinnor ökade sysselsättningen från drygt 76 procent 2008 till 79 procent 2015.
När sysselsättning mäts på det sätt som är vedertaget (alltså i procent och inte i absoluta tal), vilket faktiskt säger något om hur integrationen av utrikes födda fungerar, framkommer alltså att gapet i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda har ökat något.
Än mer missvisande blir den bild som SVT förmedlar om vi studerar utvecklingen i de grupper av utrikes födda som vi vet har störst problem på arbetsmarknaden.
Bland män födda i Afrika minskade andelen sysselsatta från 63 procent 2008 till ca 56 procent 2015. Bland män födda i Asien minskade sysselsättningen från 64 procent 2008 till knappt 60 procent 2015. Bland kvinnor från Afrika minskade sysselsättningen från 57 procent 2008 till drygt 42 procent 2015.
Sysselsättningen bland utrikes födda i Sverige, mätt som andel av befolkningen, har alltså inte alls ökat utan istället minskat i vissa grupper under de senaste nio åren.
Den sysselsättningsökning som SVT redovisar förklaras, vilket också påpekas, av demografiska faktorer och säger egentligen ingenting om hur integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden fungerar.
Integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden behöver förbättras.
En ökning av antalet sysselsatta bland utrikes födda är ett dåligt mått på hur integrationen fungerar då den är framdriven av att den utrikes födda befolkningen har ökat i storlek.
Den som vill bidra till en seriös debatt om hur integrationen av utrikes födda i Sverige ska kunna förbättras bör därför presentera en mer nyanserad bild av utrikes föddas ställning på den svenska arbetsmarknaden än så.