EXPLOATERING Varje dag säljs det viner i Systembolagets butiker som producerats under omänskliga förhållanden. Information om vilket ansvar vinproducenterna tagit för sina arbetares rättigheter finns knappt att få i butikerna. Och vinkonsumenterna tänker mer på vinets smak än på framställningsmetoder. Det skriver bland andra kanslichefen för Afrikagrupperna, Gabi Björsson.
Av Sydafrikas en miljon lantarbetare är ungefär 60 procent kvinnor, varav två tredjedelar jobbar på osäkra korttidskontrakt. De flesta av dem återfinns på landets vingårdar. I Chile har bara en sjättedel av lantarbetarna fast anställning.
Vinindustrierna i både Sydafrika och Chile blomstrar, men mycket lite av vinsterna når lantarbetarna. Allra minst har säsongsarbetarna fått.
Arbetsvillkoren för en lantarbetare på en vingård är tuffa, med långa arbetspass i stekande sol utan tillgång till skugga på sommaren, och på vintern i regn och kyla. I Chile vittnar lantarbetare om arbetspass på upp emot 16 timmar. Övertidsersättning betalas sällan ut, lönerna når ibland inte upp till lagstadgad minimilön och räcker långt ifrån till livets nödtorft såsom mat, transport, elektricitet, skolgång och kläder.
På flera vingårdar berättar arbetare om att de fått sparken eller svartlistats om de försökt bilda en fackförening eller lyft frågan om kollektivavtal. I Chile har säsongsarbetarna ingen laglig rätt att kräva kollektiva förhandlingar. Förslitningsskador på rygg och leder är vanliga.
Personalbostäderna på vingårdarna i Sydafrika är inte sällan i dåligt skick, och de flesta saknar toaletter och elektricitet. Mannen i familjen står på kontraktet. Missköter han sig och mister jobbet står även fru och barn utan tak över huvudet. Gravida arbetar på samma villkor som alla andra, och nyblivna mammor har bara rätt till några få månaders ledigt – för merparten utan ersättning.
Om detta informeras det intet på Systembolagets hemsida eller i butikerna. Det svenska vin- och spritmonopolet lägger stor vikt vid att vi svenskar ska dricka ansvarsfullt, måttligt och njuta. Att vi ska ta ansvar för villkoren på vingårdarna talas det inte lika mycket om.
Det finns redan idag 28 Fairtrade-märkta viner i Systembolagets butiker, varav två i alla butiker. Det är positivt, men utbudet på världsmarknaden är mycket större än så. Dessutom finns det flera viner som certifieras enligt lokala standarder i producentländerna.
I till exempel Sydafrika finns Wine Industry Ethical Trade Association (WIETA) med tydliga riktlinjer kring löner man ska kunna leva på, kollektivavtal, organisationsfrihet, drägliga bostäder och övertidsersättning. Liknande initiativ finns i andra länder.
Systembolaget menar att de redan tar ansvar för situationen på vingårdarna, men det ansvaret är idag retroaktivt, det vill säga att krav ställs på producenten först efter att dåliga arbetsvillkor uppmärksammats.
Tillsammans med sina systermonopol i Norge, Finland, Island och Färöarna har Systembolaget nu arbetat fram en etisk uppförandekod, som ska införas nästa år. Den baseras på det europeiska företagsinitiativet Business Social Compliance Initiative (BSCI). Det är en god start, men Systembolaget bör ta i beaktande att BSCI fått kritik från bland annat Rena kläder-kampanjen för brister när det gäller organisationsfrihet och rätten till en skälig lön att leva på. BSCI har även kritiserats för att inte involvera fackföreningar och frivilligorganisationer i sitt arbete, något som vi menar är en förutsättning för att verkliga förändringar ska komma till stånd.
Det är gott att veta att alla viner som säljs i Systembolagets butiker från och med nästa år åtminstone genomgått något minimum av kontrollsystem för ansvarsfullt företagande. Men det räcker inte. Det måste fortfarande finnas utrymme för flera olika certifieringar, med hårdare eller andra krav än BSCI.
När vanliga livsmedelsbutiker tydligt, ofta på särskilda hyllor, placerar ut certifierade produkter som kaffe, choklad och te krävs det något av ett detektivarbete att hitta etiskt märkta viner på Systembolaget. Ansvaret ligger dock inte enbart på Systembolaget.
Vinkonsumenterna borde i större utsträckning fråga sig hur arbetsförhållanden egentligen ser ut på en vingård. Om ingen frågar Systembolagets personal eller kundtjänst om detta vet inte heller Systembolaget om att efterfrågan finns.
Det är på tiden att även alla konsumenter tar ett större ansvar för arbets- och levnadsvillkoren på vingårdar bland annat i Sydafrika och Chile. Ingen tjänar på en bojkott, men desto fler tjänar på att ställa krav.
Vi uppmanar därför:
- Systembolaget och dess leverantörer att bli bättre på att informera om under vilka förhållanden olika viner produceras och ta kontakt med, lyssna på och ta hänsyn till tankar och förslag från lokala fackföreningar och aktörer för mänskliga rättigheter i producentländerna. Systembolaget bör också göra det lättare för kunderna att själva kunna välja bland olika certifierade viner, och främja initiativ som WIETA.
- Vinkonsumenterna att tänka mer på människorna bakom de vin ni ska köpa. Ställ krav, fråga och gör aktiva val nästa gång ni ska köpa en flaska vin.
Lika väl som vi tror att Systembolaget vill kunna sälja vin med gott samvete, tror vi att konsumenterna vill kunna dricka vin med gott samvete.