De senaste dagarna och turbulensen kring Miljöpartiet har för mig varit väldigt sorgliga.
Flera kriser tätt inpå varann har lett till ett drev som vi inte är vana vid. Därtill har krishanteringen ärligt talat fungerat rätt dåligt.
Jag har följt debatten på hemmaplan från ett utifrånperspektiv här i Bryssel där en av mina huvudfrågor råkar vara EU:s relationer till Turkiet.
Kritiken mot Turkiet är omfattande från höger till vänster i Europaparlamentet.
Därför är det särskilt sorgligt att flera av mina partikollegor uppenbart hamnat i fel sällskap.
Jag har föga förståelse för de kontakter som har funnits mellan MP-politiker och det turkiska regeringspartiet AKP.
Turkiets president Erdogan har lett in Turkiet på helt fel väg vad gäller mänskliga rättigheter, pressfrihet, domstolarnas oberoende och har dessutom inlett ett inbördeskrig mot kurderna.
AKP är ett regeringsparti, vilket betyder att kontakter med partiet ibland måste ske, men i de kontakterna är det oerhört viktigt att alltid stå upp för Miljöpartiets värderingar och syn på utvecklingen i Turkiet.
Mycket av kritiken mot Miljöpartiet har riktats mot partiets ledning. Språkrör och partisekreterare har ett extra stort ansvar att leda partiet i både goda och dåliga tider.
Det är vad vi har valt dem till.
Språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin har nu bett valberedningen att öppna upp för nya nomineringar till språkrörsvalet.
Jag tycker det är korrekt agerat, visar på att de har förstått allvaret i situationen och att de är öppna för en debatt kring vilket förtroende de har.
Jag tror dock inte att någon kronprins eller kronprinsessa kan dyka upp på den här korta tiden fram till kongressen och är personligen mer benägen att ge nuvarande språkrör chansen att visa ledarskap och ta oss ur den här krisen.
Nu handlar det om att återfå förtroendet bland väljarna. De senaste dagarna har varit tuffare än någonsin för partiet, men vi har maskrosen som symbol av en anledning.
Maskrosen kommer tillbaka hur mycket man än försöker ta bort den och det gör Miljöpartiet också.
Viljan att driva en grön, hållbar och demokratisk politik finns kvar.
Inte minst har vi en oerhörd mängd lokala politiker runtom i landet som driver på för en grönare och mänskligare politik.
Kanske har de senaste dagarna trots allt varit nyttiga för partiet.
Vi har insett att i vår vilja att vara inkluderande och öppna mot människor med olika bakgrund, så måste vi vara ännu mer tydliga med vilka grundvärderingar alla förtroendevalda måste stå bakom.
Det handlar bland annat om våra värderingar kring demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Vår politik är för viktig för att pausas och det är därför viktigt att partiet fortast möjligt stabiliseras och kan fortsätta driva sakfrågor istället för att ägna all kraft åt att krishantera.