Venezuela har de största oljefyndigheterna i världen men just nu lever de flesta venezuelaner med fattigdom, stora problem med yttrandefrihet och minskande demokratiska rättigheter.
Även om situationen i landet är mycket kritisk och trots att internationell medier har uppmärksammat läget, hör vi knappt något om detta i svenska medier.
När Hugo Chávez blev president 1999 hade han som syfte att utrota fattigdomen. 16 år senare har situationen inte förändrats mycket och i dag lever nästan hälften av landets befolkning under fattigdomsgränsen.
En del av de fundamentala faktorerna bakom Venezuelas nya cykel av fattigdom är, till stor utsträckning, de makroekonomiska problem som landet står inför.
Venezuela har den högsta inflationsnivån i hela världen – kring 70 procent. Dess ekonomi är mycket sårbar för svängningar i oljepriset, eftersom oljan representerar över 96 procent av landets export.
Det finns också ett komplicerat valutasystem med fyra olika valutakurser. Den officiella minimilönen ligger på cirka 30 dollar i månaden. Skulle vi, i vårt trygga Sverige, kunna tänka oss att leva under dessa förhållanden där månadslönen inte ens räcker till att köpa ett par skor?
Bristen på livsmedel och medicin i hela landet är stor. Venezuelaner köar i timmar utanför stormarknader för att köpa mjölk, socker och mjöl.
Men även om detta är ett resultat av en ineffektiv och inkompetent regering som har misslyckats med att ta hand om sitt samhälle, så försöker den att övertyga sina medborgare att landets problem är ett ”ekonomiskt krig” som leds av oppositionen och finansieras av USA.
Flera ledare för oppositionen har blivit fängslade med påstådd misstanke om att planera en kupp mot regeringen. Människor som protesterar mot regeringen och uttrycker sitt missnöje av situationen i landet, mördas och blir fängslade.
Men det är inte bara yttrandefriheten, som är en demokratisk rättighet, som har förlorats. De mänskliga rättigheterna respekteras inte heller längre. Det rapporteras konstant om misshandel och tortyr från regeringen mot civila medborgare. För några dagar sedan, dödades en 14-åring av polisen precis framför en grupp människor som lyckades filma händelserna.
Fattigdomsnivåerna i en nation med så många resurser är oacceptabla. Situationen är akut och i behov av nya omfattande reformer och åtgärder i ett polariserat land där den sociala oron och riskerna för ett inbördeskrig ökar.
Ekonomin måste diversifieras för att dämpa beroendet av oljan, på detta sätt skulle man se en ekonomisk tillväxt som gynnar en större del av samhället. De demokratiska principerna måste återvinnas, nyformuleras och förstärkas. Vägen till utveckling går inte via diktatoriska åtgärder.
Sverige är ett land som stödjer och kämpar för yttrandefrihet och står för demokratiska värderingar, vi kan inte bara blunda för den här situationen.