Det vissa kallar ”kramturism” är något helt annat än det vi kallar volontärarbete. I en perfekt värld behöver inga barn bo på barnhem, men som det ser ut i dag så är behovet av barnhem stort. Volontärerna hjälper till med både arbete och pengar.
När jag läser Marika Kings debattartikel så håller jag med henne på många punkter, men jag blir också både ledsen och upprörd. Det finns flera påståenden i hennes artikel som är lösryckta ur det stora sammanhanget. Som representant för ett volontärföretag känns det viktigt att belysa vår syn på volontärarbete och försöka fylla luckorna.
Det vissa kallar ”kramturism” är något helt annat än det vi kallar volontärarbete.
Diskussioner kring ”volonturism” har blossat upp på sistone vilket vi tycker är bra, och utifrån vårt sätt att se på saken så ska en volontär i första hand vara volontär, men givetvis även ta möjligheten att se och uppleva andra saker i landet där denne arbetar.
Vi har hört talas om att det finns barnhem som tar emot turister som får besöka och vara ”volontär” för en dag. Detta är självklart något som vi ställer oss helt och hållet emot, och det är verkligen ett exempel där epitetet ”kramturism” kan appliceras. Detta bör dock inte förväxlas med volontärarbete.
Som volontär på exempelvis ett barnhem så ska man vara en extra resurs till befintlig personal och det ska finnas en varaktig vuxen på barnhemmen som barnen i första hand knyter an till. Men är det inte utöver dessa personer viktigt att barnen träffar utomstående vuxna som har tid, lust och ork att skapa en relation på barnens villkor?
I en perfekt värld behöver inga barn bo på barnhem, men som det ser ut i dag så är behovet av barnhem stort i många delar av världen, och volontärerna hjälper till, både med sitt arbete, men också med pengar. Givetvis så hade det varit mycket bättre om barnhemmen hade haft råd att ha tillräckligt med varaktig personal på plats, men så ser tyvärr inte verkligheten ut.
Under perioden som volontärerna är på plats så bidrar de med mycket närhet och kärlek, och detta är inget som finns i överflöd för ett barnhemsbarn då den varaktiga personalen i första hand kämpar för att barnen ska ha mat och hela kläder.
Det finns många anledningar att åka som volontär, och en av dem är att man gör det för sin egen skull. Det ska man väl inte behöva skämmas för? Många åker med en dröm om självförverkligande, men får i stället nya insikter på plats. Våra volontärer är personer i alla åldrar, med olika bakgrunder. Alla dessa genomgår förändringar under sin vistelse, och skapar genom sina upplevelser ny kunskap och förståelse för en annan kultur.
Om man kan stötta utsatta barn, göra deras tillvaro lite bättre och samtidigt bli en bättre människa själv så är det väl inget fel på det? Vi brukar prata om ”ringar på vattnet-effekten”. Positiva ringar som sprids när en volontär kommer hem från sin resa. De har varit på plats och sett en verklighet som de flesta av oss inte har. Genom sina kunskaper och erfarenheter kan de därför upplysa sin omgivning om vilka orättvisor som finns i världen, hur lika vi människor faktiskt är och att ett leende inte talar något språk.
Vi har många exempel på volontärer som efter sin resa har gjort enorma förändringar i sina liv, rent av stordåd. Vissa har kanske gjort mindre förändringar, som ändrad studieinriktning, eller kanske engagerat sig i sociala och politiska frågor, medan andra ordnat insamlingar, startat sitt eget barnhem, lagt all sin energi på att göra livet bättre för de barn de lärde känna på sin resa.
Ett lysande exempel är Emelie Kanter, som under sin volontärtid i Ghana inte tålde att se barnen utsättas för aga, och då bestämde sig för att bygga ett eget barnhem och skola där aga var strängt förbjudet. Är inte det att göra världen bättre?
Självklart vill vi alla barnens bästa, och det bästa är förmodligen inte kortvariga relationer, men det är väl bättre än ingen relation alls?
Att gynna den lokala ekonomin är något som jag, likt Marika King, tycker är oerhört viktigt. Dock tycker jag det är viktigt att belysa för King den betydelse som volontären har i sammanhanget. Vi uppmuntrar våra volontärer att gynna den lokala ekonomin genom att köpa lokalproducerade varor och förbrukningsartiklar på plats. Dessutom, vilket är viktigt att belysa, stimulerar volontärverksamheten även den lokala arbetsmarknaden. En volontär ska inte ta lokala jobb, utan stimulera till att jobb skapas lokalt.
Under sin vistelse kommer volontärerna komma i kontakt med många olika människor, alltifrån chauffören som hämtar dem på flygplatsen, till den koordinator som tar hand om dem när de är på plats. Alla är anställda som direkt följd av ett behov av arbetskraft och gynnade av att volontären betalat för sin resa och valt att arbeta på just deras volontärprojekt. Detta är ett faktum som Marika King och många andra lätt förbiser.
Som konklusion på mitt svar på Kings artikel kan vi nog enas om att ”kramturism” inte är något positivt, utan bör granskas ännu hårdare. Detta är inte ett mynt med bara två sidor, och man ska inte göra det enkelt för sig och likställa det med volontärarbete. Att ha en sådan enkel och cynisk syn på detta ämne gynnar ingen, allra minst de fattiga områden runtom i världen som är i behov av volontärhjälp.