– Jag har aldrig varit i en liknande situation. Alla tror att de vet så mycket bättre än jag och ger mig råd om vad jag ska göra och vara. Det kommer från överallt. Det finns så mycket myter som folk faktiskt tror på, säger Ulrika Ågren.

Hon har tränat sen första dagen av sin graviditet och är trött på att folk har synpunkter kring om och hur hon ska träna. Hon har märkt av det extra tydligt de senaste veckorna, berättar hon, när magen har vuxit sig stor.

– Folk reagerar när jag lyfter vikter. De tittar som om de tror att jag är helt knäpp. Första gången man kunde se att jag var gravid, när t-shirten blivit lite för kort, märkte även min kille hur mycket andra tittade. Kan folk bara sköta sitt?

Skillnad i Tyskland

I Sverige är det rekommenderat att röra på sig under graviditeten, minst 30 minuter varje dag, så länge det känns bra. Men Ulrika Ågren bor i Tyskland tillsammans med sin pojkvän, danska landslagsspelaren Hanrik Tofte Hansen, och där märker hon stor skillnad på inställning till gravidträning.

– Min barnmorska, som ganska modern och tycker om att träna, säger att folk i Tyskland ser graviditeten som en sjukdom, man ska helst inte göra någonting utan allt är farligt. Jag blir ju nästan tvärtom då, jag vill lyfta lite till, träna lite längre!

Slutat springa

Hon har hittat ett träningsupplägg som passar henne, som hon tagit fram tillsammans med sin barnmorska, och som bygger på att känna sig fram. Hon tränar mycket överkropp och rygg och har minskat på vikterna allt eftersom. Hon har slutat springa, för att det inte känns bra, och har börjat träna handlederna lite extra, för att hålla igång handbollsmusklerna.

– Jag kan ju bara lyssna på min kropp och känna efter hur jag mår. Jag har, peppar peppar, inga haft några problem alls utan mått jättebra. Vid alla tester jag har gjort säger barnmorskorna ”åh det är perfekt, allt jättebra,” så det är det som har fått mig att vilja fortsätta träna, jag har fått bevis på att det har varit bra.

Och för Ulrika Ågren är träningen inte bara ett nödvändigt ont, utan även en naturlig del av hennes liv som elitidrottare. Genom att gå till gymmet har hon kunnat fylla timmarna som hon annars skulle lagt på handbollsträning och matcher, och förhoppningsvis ger det henne en snabbare väg tillbaka till toppen efter förlossningen.

Ro i kroppen

Men samtidigt har gravidträningen varit något helt annat än en elitsatsning, berättar Ulrika Ågren.

– Det är skillnad att gå till gymmet och träna kroppen för att må bra och all den träning man gör som proffs för att bli bättre. Att bli bättre är absolut inte målet när man är gravid, utan jag vill försöka bibehålla musklerna och ändå må bra. Det har varit skönt, jag har kollat på när andra har spelat matcher och haft ro i kroppen, för det här är ett val som jag har gjort. När man är skadad vill man så himla gärna tillbaka, men jag känner en helt annan ro nu, vi får något annat istället.