Tystnaden måste brytas, fakta måste fram – det är viktigt inte bara för elitidrottare, utan för alla tjejer och kvinnor, anser Schelin. Under uppväxten, skolgången och hela den framgångsrika fotbollskarriären har mensen funnits där några dagar varje månad, men aldrig varit naturlig att prata om.

– Man kartlägger oss elitidrottare, man vet allt och gör allt från hjärtundersökningar till blodprover. Men man har inte någon gång kartlagt min menstruation och hur den påverkar mig, säger Rosengårdsanfallaren.

”Ont i magen”

Trots ett väldigt öppet klimat inom landslaget har hon aldrig hört någon prata om mensproblem. Om någon uteblir från träning kan det heta att ”hon har ont i magen”. Och ingen vet riktigt säkert om det är dumt att hårdträna med svår mensvärk. Ökar det skaderisken?

– Det är ju svinintressant. Men om någon får en bristning är inte den naturliga frågan att ställa: ”Har du mens?”

Hon hör själv inte till dem med svårast problem, men ungefär varannan menstruation känner hon sig ändå tydligt påverkad i en eller två dagar.

– Kroppen är lite skakig, ja det är nästan så att man känner sig lite halvsjuk och ganska seg.

Hon brukar bita ihop och köra lika hårt som vanligt och tycker själv att det känns bra att träna under menstruationen. Och hon har lite svårt att sätta fingret exakt på hur det påverkar hennes spel.

– Jag kan känna mig ganska konstig i kroppen. Jag säger inte att jag på plan inte kan pricka, men det kanske ändå påverkar reaktionsförmågan – och nu pratar jag bara om mig.

Jämställdhetsfråga

I grunden är det en jämställdhetsfråga, tycker hon. Om män hade haft mens hade frågor om mens och träning förmodligen varit grundligt kartlagda, gissar hon, och tycker att det nästan kan bli lite komiskt att tänka på den utrustning som följer med landslaget ut på resor. I bagaget finns allt fotbollsspelarna kan behöva:

– Vi har tuggummi, tops, näsdroppar – you name it. Men vi har inga bindor eller tamponger.

Hon hoppas att få igång en debatt, som i slutänden kanske kan göra det lättare för alla tjejer och kvinnor som gillar att motionera. Idrottslärare och tränare för tjejlag har en viktig roll, men hon efterlyser också forskning för att få fram faktaunderlag.

– Jag tror att det kommer att sluta att begränsa väldigt många.

Välkomnat av forskare

KI-forskaren Cecilia Fridén välkomnar Lotta Schelins öppenhet.

– Det är framför allt jättebra att man vågar börjar prata om det. Det är en helt naturlig fysiologisk händelse i kroppen och man kan inte riktigt förstå varför det ska vara så tabubelagt, säger hon.

Precis som Schelin tror hon att forskningsläget hade sett annorlunda ut om det varit män som hade mens. Nu finns bara små studier med spretande resultat.

– Skulle någon ge mig de här stora anslagen så skulle jag mer än gärna forska på det, men det är inte helt lätt att få pengar till det.

Skaderisken vid menstruation är ett sådant exempel. Där har studier på fotbollsspelare och handbollsspelare visat att de skadar sig mer precis före mens, medan studier på alpina skidåkare visar att de skadar sig mer runt ägglossning. Men det går inte att dra några stora växlar på studierna, de är för små, påpekar Cecilia Fridén, som är legitimerad sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet.

Hon får ibland frågan om hur man ska lägga upp träningen vid mens, men det finns inget gediget underlag för goda råd.

– Där är det nog så att man individuellt måste känna efter. Det man vet är att motionsidrottare ofta mår bättre om de orkar röra på sig, både när det gäller PMS och menssmärtor. Men hur elitidrottare påverkas vet man inte.