När förbundskapten Per Johansson beskriver 20-åriga Jamina Roberts från Sävehof, är ”oberäknelig” ordet han fastnar för.

Motståndare, och ibland även medspelare, har ett elände med att lista ut vad som ska hända när Roberts får bollen i anfall.

Att djärvt springa igenom tuffa försvar ser hon själv som sin specialitet.

-Jag är inte rädd för att ta stryk. Många gånger ser jag det på film efteråt och tänker ”ah, där kanske jag inte skulle slängt mig”. Men det är inget man tänker på under match. Jag försöker dyka in i varje lucka jag hittar. Jag har nog alltid varit orädd och har alltid skrapsår, för jag slänger mig på knäna i tid och otid, säger Jamina Roberts.

Unik i Sverige

Per Johansson ser henne som unik i svensk damhandboll.

-Hon har tempoväxlingar, och är framförallt oberäknelig. Jamina går mycket på intuition, har bra teknik, ett jäkla bra skott när hon kommer till, och är bra på genombrott. Hon har ingen rutin i landslaget, men är därför inte inläst av motståndarna. Nu gäller det för oss tränare att hitta hennes roll, säger Johansson.

Det jobbet ska vara klart till EM-premiären mot Tyskland i norska Larvik på tisdag. Innan dess spelas landskamper mot Kroatien, i Örebro på fredag och i Skövde på lördag.

Sannolikt begår Jamina Roberts sin ”riktiga” debut i någon av dem.

Hon var med på bänken under turneringen i Paris i helgen, men fick inte spela.

Att Roberts blev uttagen i EM-truppen, utan att ha gjort en enda A-landskamp, var en liten chock. Hon hade drömt om OS 2012 (!), men inte alls tänkt på EM.

Blodad tand

När Jamina Roberts flyttades upp till Sävehofs A-trupp sommaren 2009 var hennes förväntningar på säsongen inte så stora.

-Jag hoppades få vara med på bänken och komma in någon gång ibland. Men på slutet fick jag vara med och avgöra ett par matcher i slutspelet.

SM-guldet, efter finalseger mot Skövde, gav blodad tand och sug efter mer.

-De egna träningspassen vi har ibland, de gjorde jag inte när jag var yngre. Men nu var jag tvungen att börja, säger Jamina Roberts med ett skratt.

I höst har hon ställts mot internationellt toppmotstånd med Sävehof i Champions league.

-Det var nog avgörande för att jag kom med till EM.

Handbollskärlek

På träningen satsar hon extra på att vässa sitt skott.

-När andra börjat läsa in mig, måste jag utveckla mitt spel och hitta nya grejer, inser Roberts.

Pappa James från Västindien har varit kroppsbyggare på toppnivå, mamma Gunilla från Norrland spelade handboll som ung. Familjen bor i det gamla brukssamhället Jonsered, öster om Göteborg.

Det är en ort med fotbollstradition. Jamina pekar ut området där Torbjörn Nilsson bor. Men för henne gäller handboll. Pojkvännen Emil Berggren spelar också i Sävehof och tog SM-guld i våras.

TT