• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: TT

Mensproblem vanligt på riksidrottsgymnasier

Uppdaterad
Publicerad

Det kan leda till benskörhet och ökar risken för idrottsskador. Trots det är menstruationsstörningar vanligt på svenska riksidrottsgymnasier. Det visar en aktuell studie som Karolinska institutet och Riksidrottsförbundet gjort.

– Jag blir bedrövad över att behöva se de här siffrorna inom ungdomsidrotten. Då har vi lite för dålig information om vad det kan leda till, säger forskaren Cecilia Fridén, Karolinska Institutet.

Studien baseras på en enkät till elever på riksidrottsgymnasier inom 13 idrotter och visade att var tredje idrottstjej hade upplevt någon form av menstruationsstörningar. Antingen att de inte fått sin mens alls, att den uteblivit i minst tre månader, att den är oregelbunden eller sparsam. De som åt p-piller räknades bort, eftersom det kan ge menstruationen en falsk stabilitet.

Och det är fler än bland gymnasieelever i stort, där en tidigare studie visat siffror på under tio procent.

– Det beror ju på framför allt på kombinationen av för lågt energiintag och för hård träning. Det är jätteviktigt att äta tillräckligt mycket, säger Cecilia Fridén.

Vanligare inom vissa idrotter

Vissa idrotter stack ut i statistiken. Inom konditionsidrotter och estetiska idrotter var andelen med menstruationsstörningar högre än i andra idrotter.

– Menstruationbortfallet beror ju bland annat på att man får lägre nivåer östrogen, och östrogenet är det som hjälper till att bygga upp skelettet. Om man inte bygger upp skelettet under ungdomsåren kan man löpa större risk för benskörhet senare i livet. Men man kan också ha större risk för skador under sin aktiva tid, säger Cecilia Fridén.

Mensen uteblev i sju år

Skidskytten Elisabeth Högberg har tidigare berättat om hur hennes mens uteblev i sju år.

– Mensen försvann, och när man bara har män runt omkring sig är det ganska många som tycker att det är lite tabu att prata om. Och jag tyckte nog också att det var mest skönt att slippa, säger Elisabeth Högberg.

Friidrottaren Charlotta Fougberg känner igen sig i problematiken. Hennes mens uteblir under tävlingssäsong.

– Det är klart att det väcktes en oro i mig. Varför får inte jag min mens? Det är på ett sätt ett onaturligt tillstånd, så jag ville veta varför jag inte fick det, säger Charlotte Fougberg.

– Det är ju ett tabubelagt ämne i hela samhället, på ett sätt. Det tas inte upp i skolan och inte i alla familjer heller och om man inte känner att man kan ta upp det med sin mamma, hur ska man känna att man kan ta upp det med sin manliga coach som tonåring?

Unga i fokus

Tidigare forskning visar att samma problematik förekommer bland vuxna elitidrottare. Men för Cecilia Fridén står ungdomarna i fokus.

– Jag ska inte säga att det är förbjudet att ha menstruationsbortfall när man är vuxen. Då bestämmer man själv över sin kropp. Men så länge ungdomarna går på gymnasiet och är under 18 år så har tränare, skola och föräldrar väldigt stort ansvar. Då anser jag att man inte ska ha menstruationsbortfall.

Studie om menstruationsstörningar

  • 289 tjejer på riksidrottsgymnasier i 13 olika idrotter, svarade på en webbenkät från Karolinska institutet och Riksidrottsförbundet. 100 av dem åt p-piller, och räknades bort i statistiken.
  • Resultatet: 32% hade menstruationsstörningar; de inte fått sin mens alls, den hade uteblivit i minst tre månader, den var oregelbunden eller sparsam.
  • De 13 idrotterna som studien omfattade var: alpin skidåkning, amerikansk fotboll, bowling, brottning, cykling, freestyle, friidrott, golf, handboll, längdskidåkning, orientering, triathlon och vattenskidåkning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.