Än i denna dag kan man höra viskas i rörledningarna om den beryktade fuskpälsen Stygge Smärting och hans tre hjärtlösa silltrutar; Svidar, Svedje och Svavel. Men det är en annan historia som hör hemma i dom dunkla trakterna kring Lilla Gasläckan.

Så småningom uppfanns den Skotska Sjöångpannan, nya fartyg byggdes och ännu flera svansled uppstod till sjöss. Några av dessa var dom duktiga dieselråttorna Bolinder, dom strävsamma sjömansmössen Munkthell och inte minst - den rykande heta svansen Calzone!

Nu flyttade skeppsråttorna ner i det som vi kallar maskinrummet. Det vill säja, den plats längst ner i fartyget där själva motorn står. Snart var man inte bara, skeppsråttor vilka som helst. Det hade bildats olika yrkeskategorier bland rörledningarna. Där fanns kabelgnagare, propellerförare, eldare, pladdermöss och toalettdykare. Men framförallt fanns där vanliga hederliga dieselråttor och sjömansmöss.

Den som bestämde över hela maskinrummet och alla skeppsråttorna var den hjärtinnerliga gamla ruskpälsen Mäster Estragon. Mäster Estragon var släkt i rakt nedstigande svans till den gamla kyrkråttan Buster Bolinder som i sin tur var far till kabelgnagare Manolito Bolinder som i sin tur var pappa åt Mäster Estragon. På så sätt hade Mäster Estragon arvsrätt till det heligaste av allt - nämligen Instruktionsboken!

Aldrig hade den gamla kyrkråttan Buster Bolinder kunnat ana att Mäster Estragon själv skulle bli pappa en dag, närmare bestämt vid en ålder av hundra eventuellt tvåhundra år.

2 (5)