Det kalla kriget var naturligtvis en höjdpunkt i spioneriets historia, men dagens underrättelsetjänster ligger inte precis på latsidan. Spionen är långt ifrån död och begraven, även om slokhattten är kastad och mikrofilmen bytts mot internet och elektronik.

I sommarens dokumentärserie möter vi verklighetens spioner och agenter. Under sex veckor visar SVT sex dokumentärer på temat spioner. Först ut är en exklusiv dokumentär om Stig Bergling, mannen som sålde ut det svenska kustförsvaret till Sovjetunionen.

- Det här är en helt nyproducerad dokumentär som vi är lite stolta över att ha varit med i, säger Otto Fagerstedt, projektledare på SVT:s dokumentärredaktion, som varit med och valt ut filmerna till serien.

- Det finns ju många olika anledningar till varför man blir spion. I Stig Berglings fall var motiven egentligen ganska futtiga, han var förbannad på chefen och behövde pengar till en dyrbar älskarinna som han inte hade råd med. I andra fall är det snarare en större, mer ideologisk, övertygelse som ligger bakom.

Varningsskylt hos neutralitetsvakten på Gotland, mars 1940. Foto: SVT. Varför blev det just en spionserie?
- Jag tror att det finns ett stort intresse för spionvärlden. Även om kalla kriget är över så läggs det fortfarande enorma resurser på underrättelsetjänster. Det är inte för inte som det finns flera filmgenrer om just spioner och agenter. Paradexemplet är väl James Bond men det finns också andra sorter som är mer psykologiskt intressanta. Spioner täcker in hela fältet från glamourösa agenter till ganska schaskiga figurer och små människor, som gör de här sakerna för att få uppmärksamhet när verkligheten inte riktigt räcker till.

Hur har ni valt ut filmerna?
- De är alla av lite olika sorter och täcker in olika tidsåldrar och former av agentverksamhet. I filmen om Sascha Anderson handlar det om Stasi, den hemliga underrättelsetjänsten i gamla Östtyskland, som spionerade på sin egen befolkning och övertalade vanliga invånare att bli informatörer. Sen har vi hela perioden i USA:s historia som representeras i filmen om FBI-mannen J. Edgar Hoover. I den sista filmen handlar det istället om den ryska baronessan Moura Budberg, som var en slags 30-talets kvinnliga James Bond, en figur som rörde sig fritt mellan Sovjet och västvärlden och därmed automatiskt blev misstänkt för spioneri.

FBI-chefen J. Edgar Hoover fastnade på bild 1939. Foto: SVT.

Vad är det som är så fascinerande med spioneri?
- Kanske är det just de olika aspekterna. Det är en spännande och farlig verksamhet som sätter mycket på spel. Det är många psykologiska dimensioner som gör det intressant, och mycket av mänskliga tillkortakommanden blir tydliga i spionernas värld.

Vilken är din favoritspion?
- Det måste nog vara Gerd Wiesler. Han är en fiktiv person i spelfilmen "De andras liv" - en Stasiagent som buggar en känd författare och dennes fru. Så småningom börjar den här Gerd Wiesler känna för de här personerna, och börjar skydda dem snarare än att försöka komma åt dem.
- Det är faktiskt en parallell historia det här som utspelar sig både i filmen och i verkligheten. Skådespelaren Ulrich Mühe, som spelar Gerd Wiesler i filmen, var själv gift med en kvinna som avslöjades som Stasiagent efter murens fall.

Sändningstider: Spioner på riktigt
SVT1 Torsdag 2 juli kl 21.00: Stig Bergling - i fiendens tjänst
SVT1 Torsdag 9 juli kl 21.00: Spionfabriken
SVT1 Torsdag 16 juli kl 21.00: FBI:s mörka sida
SVT1 Torsdag 23 juli kl 21.30: Fallet Litvinenko
SVT1 Torsdag 30 juli kl 21.00: Förräderi
SVT1 Torsdag 6 augusti kl 21.00: Mouras mysterier

Alla filmer utom Fallet Litvinenko visas även i SVT Play efter sändning.

Mette Landfald