REPORTAGE: I den svenska skolan ska alla barn få samma möjlighet, att få samma kunskap oberoende av vem de är.
Lagen säger att skolan ska ge lika till alla - men var tionde skolelev har inte fått lära sig läsa, skriva och räkna tillräckligt bra när de lämnar grundskolan.
Var tionde svensk grundskoleelev har inte uppnått lägstabetyget godkänt, i svenska, engelska eller matematik. Och det är långt fler än var tionde i invandrartäta förorter.
Värst är det i Malmö, Sveriges mest segregerade stad.
- På Rosengårdsskolan utbildar vi inte elever för att de ska ha samma möjlighet som svenska elever. Vi utbildar diskare och städare, säger läraren Michael Neppelberg.
I Malmö ligger de rika kvarteren i väster vid havet där det är dyrt, och fint, att bo. De fattiga kvarteren ligger i öster.
Skolverkets statistik säger att i Malmö är det var femte niondeklassare som inte fått lära sig läsa och skriva ordentligt. Man måste ha godkänt i matte svenska och engelska för att kunna komma in på gymnasiet.
Det är alltså lika viktigt att ha betygen - som kunskaperna.
I Rosengårdsskolans klass 9:1 är ordningsreglerna hårdare än i skolan i övrigt, för att ge eleverna en chans. Man får inte komma försent, komma utan skolböcker eller släntra ut när man har lust.
I klassen finns en enda elev med svensk bakgrund, de allra flesta pratar bara svenska i skolan, på lektionstid.
Malmö är den kommun i landet som har allra flest skolbarn som är födda i ett annat land. Var fjärde niondeklassare är född utomlands.
Detta spelar självklart roll både för kunskaper. Och betyg.
På skolorna i stadsdelen finns mer än 100 nationaliteter representerade. Rosengårdsskolan är stadsdelens största, och här går det 899 elever - två av dem har svenskfödda föräldrar.
Det skiljer alltså mycket mellan de västra och östra delarna i landets mest segregerade stad.
Trots att skollagen lovar likvärdig kunskap oberoende av var man bor.
- Man skapar ett klassamhälle mellan de som kan och inte kan, säger Erik Olsson, gymnasielärare på Pauliskolan i Malmö.
Över hälften av eleverna i nian hade inte godkänt i matte, svenska eller engelska förra året.
Och utan godkänt - ingen behörighet till gymnasiet.
Uppdrag Granskning har tagit fram en lista över de svenska skolor som har sämst resultat.
De tio sämsta ligger alla i invandrartäta förorter. Dåliga betyg tycks vara ett storstadsproblem.
Samtliga skolor i Rosengård finns bland de tio.
Några kilometer västerut i Malmö ligger Slottsstadens skola. Här har de allra flesta eleverna djupa rötter i Sverige.
Därför gör vi en jämförelse mellan skolorna, inte i språk, utan i ämnet matematik.
Första veckorna i gymnasiet får alla elever göra samma diagnostiska prov, de får markera vilken grundskola de just lämnat, och redovisa sina avgångsbetyg.
Mönstret är tydligt, år från år.
När den rikare stadsdelens barn har Godkänt som slutbetyg har de samma provresultat som den med högsta betyg - MVG - från Rosengård.
Och Rosengårdsbarn med slutbetyget Godkänt har ibland bara lyckats klara av några av talen på provet.
De elever som har svårt med språket, får också svårt med matte, och extraundervisningen i matte gör att de blir efter också i andra ämnen.
Hälften av barnen i Rosengård hade underkänt i något av grundskolans viktigaste tre ämnen.
Och därutöver har många godkänt - men inte kunskaperna.
På Slottsstadens skola hade 5 procent underkänt.
Mandana Lalehzar är på besök i sin gamla grundskola, Apelgårdsskolan på Rosengård. En skola där 43 procent inte hade godkänt i kärnämnena förra året. Mandanas föräldrar kommer från Iran och har svensk högskoleutbildning.
Hon gick på svenskt dagis och går på ett vad hon skulle kalla svenskt gymnasium.
Mandana är en ovanlig rosengårdare. Bussresan in till gymnasiet i stan är kort i tid, men oändlig i kulturskillnad.
- Jag hade aldrig varit på ett ställe med så många svenskar på en och samma gång. Det var lite annorlunda, säger Mandana.
Tidigare var eleverna hänvisade till en skola beroende av var de bodde. Men systemet gjordes om för fyra år sen med det uttalade syftet att segregationen skulle brytas.
Nu skulle eleverna söka till sin önskeskola efter betyg, inte längre efter hemadress. Men redan efter ett par år kunde kommunen konstatera att segregationen inte alls har brutits.
Mandana Lalehzar tillhör undantagen. Ungdomarna från västra delarna, går fortfarande i samma skolor, och de flesta från öster går i sina.
Uppdrag Granskning har tittat på landets tio största kommuner. Sex av dem har fri sökning, efter betyg, precis som i Malmö. Här har segregationen blivit värre efter reformen.
Och det är skillnad på skola och skola. Några är populära och drar till sig de duktigaste för att intagningspoängen är väldigt höga.
Andra satsar på profil.
Som Procivitas privata gymnasium, en friskola som också betalas med kommunala pengar.
Det är en skola med alldeles glasklar inriktning mot näringslivet. Här gäller vilja, ambitioner och goda förkunskaper.
Till Pauliskolan söker numera bara ett fåtal elever. De flesta sökte till andra skolor, men hade inte poäng nog.
- Det rykte vi har i dag kan man ligga sömnlös över, säger gymnasieläraren Ove Gustafson.
Förr, när elevernas hemadress bestämde gymnasium, var den duktiga majoriteten en draghjälp för de svagare.
Nu går de duktiga för sig i sina skolor - och de svagare får klara sig bäst det går i sina.
REPORTER: Tina Thunander
FOTO/REDIGERING: Mats Lundblad
Text: PETER BAGGE
SVT Play
