Vid 8 tiden på morgonen den 26 december höjde sig havet i Bengaliska viken och dränkte kustområdena i flera länder. Flodvågen som havsjordbävningen orsakade nådde upp till 10 m, och hade förödande konsekvenser när den nådde land.

 
Ungefär vart tionde år sveper en eller flera mycket mäktiga vågor över de djupa haven. Ute över den fria havsytan rör sig vågen mycket snabbt, 2-400 km/h. När vågen kommer in över grundare vatten kommer hastigheten att avta, men den kommer att växa sig stor på höjden istället. Tsunamis med höjder mellan 20 och 50 meters har noterats och då de vräker sig in över land förstör de allt i sin väg. Det märkliga är att båtar som ligger ute till havs kan klara sig helt oskadda och ibland knappt notera att jättevågen passerat under
dem.

En tsunami kan vara en enskild våg, men består oftare av en serie med vågor med hundratals kilometer mellan vågkrönen. En tsunami sätter hela vattenpelaren i rörelse, från havsytan ner till botten, i en stor cirkelrörelse. Detta förklarar de enorma krafter som frigörs då vågen närmar sig land. Då vattnet inte längre kan röra sig obehindrat utan
begränsas av en allt grundare havsbotten, då växer vågen istället på höjden.

Hur uppstår en tsunami?
Man tror att de flesta tsunamis uppstår då havsbotten rör sig upp och ner över en stor yta. Det kan bero på både vulkanutbrott, jordskred och jordbävningar på havsbotten.

 
Eftersom vatten är inkompressibelt, dvs. inte låter sig pressas ihop, så kommer enorma vattenmängder att komma i rörelse och energin i den rörelsen ebbar inte ut förrän vattenmassorna antingen rört sig mycket stora sträckor eller vågen brutit upp på land.

Det finns exempel på tsunamis som rört sig över halva jordklotet. Det som till slut stoppar rörelsen är de stora kontinenterna.

Kan människan starta en tsunami?
Frågan dök upp på 1940-talet. Man funderade på om man kunde använda det som vapen mot andra nationer genom att detonera ett flertal kärnladdningar på strategiska platser till havs. Det konstaterades att det var tillräckligt mycket energi i kärnvapenladdningarna.

 
1952 gjorde man försök vid de stora reven vid Eniwetok-atollen vid Marchall öarna. Forskare beräknade att kärnladdningen innehöll lika mycket energi som vulkanen Krakatoa hade i sitt huvudskalv och som orsakade en 30 meters tsunami.

Men kärnladdningen orsakade bara en chockvåg och en liten tsunami. Förmodligen berodde detta på att kärnladdningens explosion hade ett så snabbt förlopp att vattenmassorna inte hann flytta sig och bygga upp någon våg. Vi naturliga jordbävningar så är rörelsen långsammare vilket effektivare bygger upp tsunamis.

Vad betyder namnet?
 

En Tsunami kan ha förödande konsekvenser Det korrekta, tekniska, namnet för vågor orsakade av jordbävningar är seismiska havsvågor. Tsunami är ett japanskt ord i pluralis som betyder vågor i hamn eller vik.

Ett annat ord för seismiska havsvågor är det spanska ordet maremoto och används i Sydamerika. Maremoto betyder hav i rörelse. På spanska finns även terremoto vilket
betyder land i rörelse eller jordbävning.

Hur hög kan hastigheten bli?
Som vi antytt rör sig tsunamis med mycket hög hastighet. En vågs hastighet kan bestämmas av hur hög vattenpelare som sätts i rörelse (havsdjupet). Vågens hastighet är lika med roten ur produkten av jordaccelerationen och vattendjupet [v = sqrt (g * H)].

Det betyder att om havsdjupet är 1 000 meter så kommer tsunamin att röra sig med 100 meter per
sekund eller 360 km/h! Detta skall jämföras med vågor som orsakats av stormar och orkaner. De vågorna rör sig sällan snabbare än 90 km/h vilket i sig är en anmärkningsvärd
hastighet!

Skriven av Martin Hedberg