REPORTAGE: Under de senaste fyra åren har tandläkarpriserna ökat med i genomsnitt 60 procent, en del behandlingar med så mycket som 125 procent. Var fjärde svensk anser sig inte ha råd med den tandläkarvård som de skulle behöva och drygt en miljon svenskar besöker inte tandläkaren eftersom de anser att det är för dyrt.

Renate Lundgren är 48 år, hon är frånskild och har en 17-årig son, tre vuxna barn och fem barnbarn. Hon har haft problem med tänderna sedan tonåren men nu är det riktig kris.

- Jag tycker inte att jag begär för mycket, jag begär bara ett par tänder Det är illa nog att mista de man har Jag menar man ska kunna skratt och prata och kunna le utan att behöva tänka på hur det ser ut nu då va, säger Renate Lundgren.

På den årliga Tandläkarstämman i Stockholm finns ett gigantiskt utbud av oanade möjligheter här finns allt för den som vill uppnå en perfekt tandrad.
Men Renate har inte råd med den behandling som hennes tänder kräver och hon är inte ensam. Under de senaste fyra åren har tandläkarpriserna ökat med i genomsnitt 60 procent, en del behandlingar med så mycket som 125 procent.
Var fjärde svensk anser sig inte ha råd med den tandläkarvård som de skulle behöva och drygt en miljon svenskar besöker inte tandläkaren eftersom de anser att det är för dyrt.

- Tittar man på de grupper som var tvungna att avstå från tandvård så var det låginkomsttagare, det var ensamstående mammor, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa Så det är de svagaste grupperna i samhället som då faktiskt inte har råd, säger Agneta Ekman, medicinalråd på Socialstyrelsen.

I sin bok Den som är satt i skuld är icke fri skriver statsminister Göran Persson: Frågan om hur alla svenskar ska garanteras rätten till en god tandvård berör mig både politiskt och känslomässigt. Jag är fast besluten att se till att vi aldrig kommer tillbaka till ett samhälle där tändernas status blir ett klassmärke igen.

- Ja det var vackert skrivet och jag tror att det var en fråga som både engagerade och tom engagerar honom men tyvärr så är det ju så att vi ser en ökad segregering på det sättet att man tydligare efter hand kan se tandproblemen i munnen på dem som inte har möjlighet ekonomiskt då att då få den tandbehandling som de rimligen borde kunna få, säger Björn Klinge professor på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

- Det räcker inte bara med att prata och skriva. Man måste göra någonting åt saken också man måste agera. Det måste hända någonting Annars är vi där, vi är där idag redan, säger Anders Renert, tandläkare med trettio år i yrket..

Sverige har en lång tradition bakom sig när det gäller förebyggande tandvård inte minst när det gäller barn och ungdomar. Och vem minns inte de obligatoriska besöken av fluortanten i skolorna, ett avbrott i skolans vardag som var både älskat och hatat.

För 30 år sedan infördes också den svenska tandvårdsförsäkringen, ungefär samtidigt som Anders Reinert började jobba som tandläkare.

- Det har varit en gradförsämring år från år kan man säga. Den var ju ganska gynnsam från början, kanske lite för gynnsam för den var väldigt vård drivande Den gynnande väldigt mycket den reparativa vården , de var väldigt billiga Och det kanske var för bra men nu har det gått väldigt långt åt andra hållet. Men grundläggande tycker jag att nödvändig tandvård borde vara sjukvård det tycker jag är en grundläggande princip att det borde vara så, säger Anders Reinert.

- Självfallet skulle det vara väldigt bra om tänderna fick den plats i kroppen som de faktiskt har och att det inte skulle vara så stor skillnad mellan hälso- och sjukvård och tandvård. Eftersom hälso-och sjukvård kan man få för 900 kronor men har man besvär med sina tänder så blir det betydligt dyrare, säger Agneta Ekman på Socialstyrelsen.
Det är avregleringen och den fria prissättningen av tandvården som fått priserna att skena iväg till en nivå som gjort att var fjärde svensk inte anser sig ha råd med den tandläkarvård de behöver.

För Renate som behöver sätta in inplantat, dvs konstgjorda tänder som sitter fast, i hela överkäken skulle en behandling kosta 112 000 kronor.

- Alternativet blir alltså. Tappa tänderna, skaffa löständer. De kommer att glappa, inte sitta bra. Ge dig ännu mer besvär. Eller, ja bli tandlös, säger Renate Lundgren.

Att göra inplantat idag är ganska vanligt även på yngre människor. Men det är bara de som är över 65 år som har ett högkostnadsskydd på 7 700 kronor. De som är yngre får spara, låna eller ta sin behandling på avbetalning eller som i Renates fall söka ekonomiskt bistånd hos kommunen, men där har Renate fått nej.

- Om vi tar extremfallet att man är tandlös eller blir tandlös och ska få en fastsittande konstruktion och känna trygghet med att få inplantat då talar vi om behandlingskostnader i 100 000-kronorsklassen eller så. Hade du gått iväg för att få en ny höftprotes i samma behandlingskostnad så hade det kostat 220 kronor eller kanske 240 om man hade bott i ett landsting med lite högre kostnader. Men när det gäller tandvården så säger man att det är en kostnad som du i stort sett får bära själv om du är under 65, säger Björn Klinge.

Idag drabbas 40 procent av den vuxna befolkningen av någon form av tandlossning. Var tionde person av dem tappar tänderna helt.
Björn Klinge, professor vid Karolinska institutet i Stockholm och även verksam inom SBU statens beredning för medicinsk utvärdering är specialist på tandlossningssjukdomar. För att sätta sig in i de drabbades problem lät han tillverka en specialprotes där det såg ut som om han själv hade dåliga tänder och tandlossning. Och han blev behandlad på ett helt annat sätt när han hade dåliga tänder

- När jag ler tar folk avstånd från mig som jag inte är van vid att man gör. I ett slag klarnade det mycket för mig hur oerhört utsatt den grupp är som har dålig munhälsa, säger Björn Klinge.

För 30 år sedan, 1974, tog tandläkaren 260 kronor för att rotfylla en kindtand. Genom att staten subventionerade hälften behövde patienten bara betala 130 kronor. För tio år sedan kostade en rotfyllning 1083 kronor som staten subventionerade med 25 procent, patienten betalade 812 kronor. Men idag tar tandläkarna ca 3000 kronor för samma rotfyllning, staten subventionerar med drygt 18 procent och patienten betalar ca 2448 kronor.

Allt färre uppsöker tandläkaren eftersom de anser det vara för dyrt. Men förr eller senare ger sig tänderna till känna och Folktandvården får inte neka till akutvård. Uppdrag granskning har ringt runt till Folktandvården i samtliga landsting för att ta reda på hur ofta dessa räkningar lämnas obetalda. Drygt 50 000 obetalda fakturor lämnades det senaste året till olika inkassobyråer för indrivning. Det motsvarade en summa på drygt 50 miljoner kronor. Genomsnittskostnaden per behandling ligger kring 1000 kronor vilket tyder på att det handlar om ren akutvård. Och tandläkarna bekräftar att patienter väljer att dra ut de onda tänderna eftersom det blir billigare så.

- Många avstår från sjukdomsbehandling som innebär att man bevarar sina egna tänder och väljer i stället alternativ där man vill ta bort tänderna för att man inte har råd att ha dem kvar, det är en tydlig tendens under den här tioårsperioden, säger Björn Klinge.

Det har gjorts ett antal regionala studier som tydligt visar att lågutbildade och de som arbetar inom lågavlönade yrken har sämre tandhälsa än övriga befolkningen.

Och hur var det nu Göran Persson skrev
Jag är fast besluten att se till att vi aldrig kommer tillbaka till ett samhälle där tändernas status blir ett klassmärke igen.

Men en tandvårdsförsäkring som innebär ett högkostnadsskydd för alla skulle kosta närmare 10 miljarder, en enorm summa,
men så här sa Göran Persson i riksdagen för fyra år sedan:

- Men om valet handlar om att satsa ytterligare resurser eller acceptera en utveckling där klassmärket framträder i munnen. Då är resurserna naturligtvis den väg vi kommer att välja. Men låt oss först se hur utvecklingen blir.

Och efter en knapp seger i sista valet tog Göran Persson ännu ett steg närmare sitt löfte:
- Om samhällsekonomin så tillåter tas ett första steg mot ett högkostnadsskydd i tandvården för alla under mandatperioden, sade Göran Persson i riksdagen 2002.

Under sju veckors tid har Uppdrag granskning ansökt om att få en intervju med Göran Persson med anledning av vad han skrivit i sin bok och med anledning av sitt personliga engagemang i tandvårdsfrågan men Göran Persson har avböjt.

I Tandvårdslagen står det:
2§ Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen

Att 25 procent av befolkningen inte anser sig ha råd med den tandvård de behöver och att drygt 50 miljoner kronor i form av obetalda tandläkarräkningar lämnades över till inkassobyråer under sista året talar sitt tydliga språk.

Och när vi har letat reda på tandvårdsärenden hos inkassobyråerna, länsrätterna och kronofogdemyndigheterna så visar det sig att det ofta handlar om unga människor -
som lever vanliga liv men med mycket knappa resurser. Och det de har gemensamt är att de känner sig förnedrade och kränkta de känner skam över att de är fattiga och över att de inte har råd att laga sina tänder och de vill absolut inte framträda.

För Renate i Uppdrag gransknings reportage skulle tandvårdsbehandling kosta 112 000 kronor. Försäkringskassan har godkänt behandlingen och bidrar med 36 000 kronor .
Men resterande 76 000 kronor måste hon betala själv. Hon har sökt ekonomisk hjälp men fått nej av Socialnämnd, Länsrätt och Kammarrätt som anser att det är tillräckligt om Renate sätter in en lösprotes för 12 000 kronor. Renate har överklagat till Regeringsrätten som under den
här veckan kommer att behandla hennes ärende.

REPORTER: Agneta Bernárdzon

• Så gjorde vi reportaget
• Diskutera reportaget!
• Mejla reportern Agneta Bernárdzen
• Mejla researchern Fredrik Köjs