Krigszon C, Vietnam, 1965. Än har kriget bara börjat.

Vietnamkriget - kolonialismens efterbörd

Publicerad 27 april 2005 - 14:05 Uppdaterad 20 juni 2006 - 13:12

Amerikanska soldater med Lucky Strike instuckna i hjälmen. Kvinnor i pyjamas och basthatt som bevakar nedskjutna piloter. Massgravar i Son My. Napalm och palmer.

Säg Vietnamkriget och bilderna flimrar förbi. För 30 år sedan, den 30 april 1975, slutade kriget när nordvietnamesiska styrkor ryckte in i Saigon, sedermera Ho Chi Minh-staden.

Många tänker mest på de tio åren då USA var direkt inblandat, men egentligen började konflikten när det franska kolonialväldet föll sönder efter andra världskriget.

Landsfadern Ho Chi Minhs folkfront tog makten efter krigsårens japanska ockupation och utropade Demokratiska republiken Vietnam. Nästan omedelbart utbröt krig med den gamla kolonialmakten Frankrike.

Dien Bien Phu
För många vietnameser är segern över fransmännen 1954 vid Dien Bien Phu historiskt betydligt viktigare än segern mot USA 20 år senare. Men det tioåriga Vietnamkriget var blodigare, den grundläggande konflikten gick från kolonialkrig till världskonflikt och dess sår finns kvar.

Efter segern mot fransmännen delades landet - norr kontrollerades av Ho Chi Minhs kommunistregim, i söder tillsatte fransmännen den första i en rad av marionettregimer. De utlovade valen för hela Vietnam genomfördes aldrig och 1960 bildades FNL, den
sydvietnamesiska befrielsefronten som med starkt nordvietnamesiskt stöd kämpade för en återförening.

De korrumperade sydvietnamesiska regimerna kunde inte stoppa gerillan trots amerikanskt stöd. USA gick in med full kraft i augusti 1964 efter ett påstått nordvietnamesiskt angrepp mot ett amerikanskt örlogsfartyg.

Miljoner dog
Kolonialismen, senare USA-imperialismen, födde krigen; vietnameserna fick leva med resultatet. Miljoner dog i de indokinesiska konflikterna 1945-1975, fransmän och amerikaner förvisso, men mest kambodjaner, laotier och allra mest vietnameser.

Hundratusentals dog i de amerikanska terrorbombningarna, de som fick statsledare som Olof Palme att jämföra USA:s agerande med nazistiska illdåd. 1969 blev Sverige det första västland som erkände Nordvietnam.

B-52 släpper 300-kilosbomber över Vietnams kustområde, november 1965.

En socialistisk marknadsekonomi
Supermakten satsade miljarder på att "bomba Vietnam tillbaka till stenåldern", men vietnameserna höll stånd. I historiens backspegel var kriget onödigt: 30 år efteråt är Vietnam en marknadsekonomi - om än socialistiskt styrd. Men Vietnams självständighet kostade blod även efteråt, medgav nyligen förre premiärministern Vo Van Kiet.

-När vi minns så kan miljoner människor glädjas men miljoner andra känner sorg, sade Vo Van Kiet. Kanske tänkte han på "omskolningslägren", dit hundratusentals sydvietnameser fördes, eller på båtflyktingarna. Eller på konflikterna med Kambodja och Kina.

Någon riktig fred blev det ironiskt nog inte förrän den hårdföra kommunistregimen vid 1980-talets mitt tog efter ärkefienden Kina och gjorde en total ekonomisk omsvängning i marknadskapitalistisk riktning.

Men trots livskraftig och blomstrande ekonomi och en sprudlande turism är Vietnam fortfarande ett mycket fattigt land. Och demokratin lyser med sin frånvaro.

TT