Lasermannen

Mellan den 3 augusti 1991 och 30 januari 1992 sköts elva män av den så kallade lasermannen, John Ausonius. En dog, de tio andra skadades, flera av dem fick men för livet. Det enda de elva männen hade gemensamt var att de hade ett "utomnordiskt" utseende.

Det första offret var en 21-årig student som sköts natten till den 3 augusti 1991. Studenten var på väg till Gärdets tunnelbanestation med några vänner då han såg en röd prick på sin väns rygg, kort därefter sköts han i höften.

Den 21 oktober blir en 25-årig student med iranskt ursprung skjuten vid Frescati, han blir skjuten i huvudet men överlever. Dådet uppmärksammas inte i något av Sveriges Televisions nyhetsprogram och polisen finner inget motiv.

Ungefär en vecka senare blir en hemlös man, född i Grekland, skjuten när han lagt sig för att sova på en bänk i Vasaparken. Inte heller detta attentat uppmärksammas särskilt i medierna. Den skottskadade mannen överlever men vill inte låta sig opereras och lever vidare med en kula i magen.

Kort därefter, den 1 november, blir en brasiliansk ljudtekniker och musiker det fjärde offret. Han skjuts med ett gevär med lasersikte i Brygghuset på Norrtullsgatan i centrala Stockholm. Han överlever och kan ge ett signalement på gärningsmannen, det finns också ett vittne till händelsen. Med hjälp av vittnesuppgifterna tecknar polisen ett porträtt av lasermannen, senare presenteras den första fantombilden sedan Palmeutredningen. Polisen konstaterar nu att åtminstone tre av offren siktats med lasersikte innan dåden. Man är inte heller främmande inför tanken att de drabbades utländska bakgrund kan vara ett motiv.
Läs mer »

En röd prick från ett lasersikte på en måltavla. Foto:SVT

En vettvilling med lasergevär

På väg till Gärdets tunnelbanestation blir en ung student skjuten i höften en lördagsnatt i augusti 1991. Gärningsmannen som är beväpnad med ett gevär med lasersikte försätter Gärdet i skräck.

Chefen för våldsroteln, Lennart Thorin, visar upp fantombilden på presskonferens. Foto:SVT

Polisen jagar lasermannen

Efter fyra attentat, varav ett mord, har polisen fortfarande inga spår efter lasermannen. En fantombild baserad på vittnesuppgifter presenteras tre månader efter det första dådet.

Gugge Norinders teckning av John Ausonius

Rättegång mot John Ausonius

Rättsprocessen mot John Ausonius blev en av de mest uppmärksammade och kostsamma i Sveriges historia. I rätten konfronterades han med sitt uttryck "ociviliserade utlänningar".

Statsministern

Med anledning av lasermannens rasistiska illdåd höll Carl Bildt ett tal till nationen.

Carl Bildt Foto:SVT

Lennart Thorin Foto:SVT

Lennart Thorin

var chef för våldsroteln och ledde jakten på lasermannen.

Björn Eriksson Foto: SVT

Björn Eriksson

var rikspolischef vid tiden för dåden. Han hade fullt förtroende för Stockholmspolisen som jagade lasermannen.

augusti 1991

Från 1991-08-05

november 1991

Från 1991-11-05
Från 1991-11-11
Från 1991-11-14

januari 1992

Från 1992-01-23
Från 1992-01-24
Från 1992-01-29
Från 1992-01-29
Från 1992-01-30
Från 1992-01-30
Från 1992-01-31
Från 1992-01-31
Från 1992-01-31

februari 1992

Från 1992-02-09

juni 1992

Från 1992-06-13
Från 1992-06-17

juli 1992

Från 1992-07-03

januari 1993

Från 1993-01-19

juni 1993

Från 1993-06-16

september 1993

Från 1993-09-03

december 1993

Från 1993-12-01

maj 1995

Från 1995-05-19
Alternativ bild för flash innehåll.