Svensk vård får lågt betyg

Sveriges kommuner och landsting visar i en ny rapport att svensk vård står sig bra jämfört med andra länder. Men en viktig faktor saknas - hur patienterna uppfattar vården. I en studie som presenterats på Vårdstämman får den svenska vården sämst betyg när det gäller delaktighet, skriver Eva Fernvall och Bodil Wilde Larsson.

Svenska och norska patienter ger lägre betyg på vårdens kvalitet än patienterna i England och Frankrike. De sämre betygen för den svenska vården gäller bland annat smärtlindring och delaktighet/information. Den svenska vården får signifikant lägre betyg än den engelska och franska på hälften av de 12 frågeområden som enkäten omfattar. Det visar en studie av 3000 patienter i Sverige, Norge, Frankrike och England som presenteras på Vårdstämman i dag.

Att svenska patienter ger vården lägre betyg än exempelvis de engelska betyder självklart inte att den svenska vården är dålig. Svensk vård är bra, men undersökningen visar att det fortfarande återstår mycket att göra för att vi förutom en vård i världsklass också ska uppfatta att vi som medborgare får tillgång till vård i världsklass. När det exempelvis gäller patienternas känsla av delaktighet har Sverige det sämsta betyget av alla jämförda länder: på en skala där värdet 4 är högst får den engelska vården 3,48 medan den svenska vården får 3,01.

I dag presenterar Sveriges kommuner och landsting en rapport som jämför den svenska vården med andra länders. Rapporten visar att svensk vård står sig bra när det gäller vårdbehov, kostnader och resultat - vilket självklart är mycket viktiga faktorer att ta hänsyn till. Problemet är dock de faktorer som inte ingår.

Hur patienterna uppfattar vården är nämligen viktigt. Genom att låta patienten utvärdera vården får vi kunskap som vi inte har i dag. Denna kunskap är helt avgörande och bidrar till att vården utvecklas.

De jämförelser som presenteras på Vårdstämman idag bygger på resultat ur Capios undersökningar. Capio har nämligen insett vikten av att fråga patienterna om deras uppfattning: det är skälet till att de systematiskt mäter hur kunderna uppfattar den vård de får. Dessutom är Capio modiga nog att göra jämförelser mellan olika verksamheter - vilket alltså inte görs i tillräcklig omfattning i svensk vård i övrigt.

I den svenska vården genomförs inte regelbundna mätningar av vilken kvalitet patienterna upplever. Det är i och för sig kanske inte så förvånande, eftersom det helt saknas gemensamma - och öppna - kvalitetssystem i svensk vård. Många vårdgivare redovisar vissa kvalitetsmätningar, men alla är inte tvungna att göra det. Dessutom är det olika uppgifter som redovisas. Och eftersom inte ens de mätningar som görs redovisas öppet är det svårt för medborgarna att utifrån kvalitetsmätningar välja var de vill få vård.

Vi menar att mätningar av hur patienten upplever vården borde ingå i ett systematiskt arbete med att följa upp vårdens kvalitet. Det bör ske genom öppna kvalitetsredovisningar och de bör vara lätt tillgängliga för alla, exempelvis via internet.

Den ovan nämnda studien genomfördes med hjälp av metoden KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) som är ett verktyg för att genom enkäter mäta kvalitet ur patienternas perspektiv. Metoden är framtagen av Bodil Wilde Larsson, tillsammans med Gerry Larsson, Bengt Starrin och Mayethel Larsson; i samarbete med Vårdförbundet. KUPP används i dag av en lång rad vårdgivare och fördelen med att många använder samma system är uppenbar: det är lätt att jämföra resultaten.

Men självklart är inte det avgörande att vårdgivare använder just de kvalitetsmätningssystem som Vårdförbundet varit med och tagit fram. Det avgörande är att resultaten är jämförbara, att patienterna får tillgång till dessa och att de inte bara mäter om operationer och medicinska insatser gav det avsedda resultatet. För den enskilde vårdtagaren är det avgörande om dennes frihet och självständighet ökade, om vårdens insats hjälpte henne/honom till ett bättre liv. Individen måste få stöd för hela sin situation, det kan handla om att motionera mer likväl som att få sitt hem anpassat på grund av funktionsnedsättningar eller ålder eller att få samtalsterapi för att hantera psykiska problem.

Eva Fernvall
Ordförande, Vårdförbundet

Bodil Wilde Larsson
Docent, sjuksköterska, Karlstads universitet

• Diskutera i forumet