Niklas Wykman: Fler moderater borde skippa seglarskorna

På moderaternas partistämma i höstas ställde jag den retoriska frågan varför vita medelålders män inte kan åka buss. Till mejlboxen började det komma mejl om att jag hade svikit vår ideologi. Andra gick längre och kallade mig för rasist och gjorde anspelningar på rasbiologi. Det är helt enkelt lätt att bottna i det intellektuella djupet som präglar delar av borgerligheten.

Livsstilsfrågor smetar in hela den politiska skalan i en paradox. Vänstern är ofta trovärdig eftersom många människor inom vänstern de facto praktiserar livsstilsliberalism.

Kanske inte den välpolerade, välbärgade och välkammade vänstern som vi hittar i riksdagen eller runtom på partikanslierna, men väl många andra vanliga människor som identifierar sig med vänstern.

Vänstermänniskor är bättre på att försöka ta personligt ansvar och göra sig själva till symboler för värderingar de tror på. Hur mycket som bara är yta, och hur väl det speglar verkligheten är givetvis svårt att säga.

Men springer du på en kille med tygkasse, second-handkläder, maskara som inte är testad på djur och ett nytt hippt band i mp3-spelaren så gör du bäst i att sätta dina pengar på att han är vänster.

Hos moderaterna har det för allt i världen blivit bättre. Seglarskorskonformismen är begravd, tjejer i linnen med hår under armarna förekommer och killar i vitt nagellack kan dyka upp på en och annan talarkväll.

Men individualism är fortfarande långt borta. Inte så att människor som sticker ut behandlas illa, tvärtom, men de flesta skulle nog ändå uppleva sig kvävda av klimatet.

Genom att det har saknats ett mångfaldsledarskap inom moderaterna har illusionen om vänstern som pluralistiskt och högern som konformistiskt kunnat upprätthållas. Allt till vänsterns fördel såklart. I ett större sammanhang är det här paradoxalt.

Länder där vänstern har fått bestämma har präglats av enfald och förtryck av olikheter. Medan länder som har valt en mer högerorienterad politik har fått en enorm mångfald och störa möjligheter till individualism.

Vilken planekonomi har skapat punkband, nithalsband, nagellack, kravmärkt, lagliga oppositionella demonstrationer, miljöbilar, sojakorv, skateboard eller alternativfilm? Che Guevara blev kändis genom sina brott mot mänskligheten i Kuba och i Afrika, men där har befolkningen inte råd att köpa kläder med tryck. Istället fyller de klädbutikshyllorna i alla marknadsekonomier.

Det är dags att ställa saken till rätta. Istället för oförskämda rasistanklagelser borde högern hylla mitt uttalande om vita medelålders män. Det är dags att göra mångfald inte bara till en fråga, utan en livsstil inom alliansen.

Våra berättelser kommer aldrig att bli trovärdiga om berättaren alltid är en köttätande, bilkörande, omgift tvåochetthalvtbarns far på 39,7 år.

Vi tror inte att politiska åtgärder löser alla problem. Då måste vi kunna visa på att de människor som försöker lösa problemen med egna initiativ också finns hos oss.

Det behöver inte betyda att alla måste bli likadana eller att vi genom lagstiftning ska tvinga människor att leva på ett visst sätt. Men så länge de som tar det allra största personliga ansvaret inte finns hos oss faller vår argumentation samman.

Fler moderater måste komma ut som individualister. "Nu slutar jag äta kött för miljöns skull" borde vara en artikel som ligger i pipeline för många moderata ministrar och riksdagsledamöter. Faktum är ju att köttindustrin bidrar med mer växthusgaser än hela transportsektorn. Nästan 20 procent av världens växthusgaser kommer från köttproduktionen.

När nu det individuella ansvaret ska bidra till lösningen på problemet borde väl partiet som allra mest tror på enskilda människor vara fullt av personer som vill ta första klivet själva?

Niklas Wykman
Förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet