I andra delar av världen har en utveckling skett där kvinnor kommit allt längre i sina karriärvägar. Unga kvinnor i amerikanska storstäder som New York, Los Angeles och Chicago har faktiskt gått om männen i inkomst, skriver Nima Sanandaji. Foto: Scanpix.

Nima Sanandaji: Kvinnor har lättare att göra karriär utomlands

Frågan om kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden diskuteras frekvent i Sverige, i regel präglat av ett genusfeministiskt perspektiv. Den dominerande bilden är att osynliga maktstrukturer förminskar kvinnors möjligheter, men att Sverige ändå har kommit längre än andra länder i jämlikhet. Denna bild förs fram av medier, av intellektuella och inte minst inom den offentliga utbildningen.

Men perspektivet tål att ifrågasättas. Till att börja med så har vi i Sverige förvisso varit tidiga med att få ut kvinnor på arbetsmarknaden, men har samtidigt utvecklat en av västvärldens mest könssegregerade arbetsmarknader. Många svenska kvinnor jobbar inom vårdande sektorer präglade av offentliga monopol, där det är svårt att göra karriär eller bli entreprenör.

En rapport från Företagarna visar att förutom Malta och Irland så ligger Sverige i den europeiska botten när det kommer till hur pass mansdominerat företagandet är. Andelen kvinnor av Sveriges företagare har dessutom minskat de senaste 20 åren. Data från International Labour Organization visar att enbart 29 procent av mellancheferna i Sverige var kvinnor år 2005, jämfört med 45 procent i USA.

I andra delar av världen har samtidigt en utveckling skett där kvinnor kommit allt längre i sina karriärvägar. Unga kvinnor i amerikanska storstäder som New York, Los Angeles och Chicago har faktiskt gått om männen i inkomst.

Den genomsnittliga kvinnan i New York som är i åldern 21-30 år och jobbar heltid har 17 procent högre lön än den genomsnittliga heltidsarbetande mannen i samma åldersgrupp. I New York har unga kvinnor högre löner än sina manliga medarbetare när de jobbar som exempelvis arkitekter, ekonomer, advokater, reportrar, redaktörer och läkare.

Att möjligheterna är öppna för unga karriärsugna kvinnor syns även i Europa. Exempelvis har en rapport från RSM Erasmus universitetet i Nederländerna funnit att bland dem som utexamineras med MBA utbildningar går kvinnorna in på betydligt högre lön jämfört med männen.

Den genomsnittliga lönen för första anställning efter utbildningen var 81 100 Euros per år för kvinnorna, jämfört med endast 76 500 Euros för männen. Dessutom var kvinnornas startbonus dubbelt så hög som männens!

Bland intellektuella kretsar är det en populär teori att människan föds som en tom sida - att nedärvda egenskaper inte är viktiga och att män och kvinnor därmed mer eller mindre är identiska vid födseln. De skillnader som syns är istället helt och hållet inprogrammerade av samhället.

Utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv är detta synsätt förstås minst sagt märkligt. Män och kvinnor är olika, samtidigt som det existerar stora skillnader bland båda grupperna.

Det är därmed inte nödvändigtvis ett tecken på orättvisa att unga kvinnor i amerikanska storstäder har gått om männen i inkomst, utan mera en konsekvens att de i större utsträckning utbildar sig. Inte heller behöver det vara tecken på osynliga nätverk av förtryck att kvinnor i större utsträckning tar hand om barnen, utan kan vara tecken på mänsklig natur. Men det är ändå rimligtatt tala om hur strukturer på svensk arbetsmarknad försvårar för kvinnors karriärer.

- Även när privata aktörer tillåts inom ramarna för traditionella offentliga monopol sker detta vanligtvis i form av offentliga upphandlingar. Systemet främjar ett fåtal privata aktörer men sätter stopp för konkurrens. Sanna kundvalsmodeller som faktiskt skulle öppna upp kvinnodominerade sektorer för företagsamhet är ovanliga. Såväl kvinnors företagsamhet som karriärmöjligheter för kvinnliga medarbetare begränsas därmed.

- En utbyggd tjänstesektor, där det är enkelt att köpa hushållsnära tjänster, är nödvändig ifall båda föräldrar i ett hushåll ska kunna göra karriär men även ha tid för privatliv och familj. De mycket höga skattekilarna i Sverige sätter stopp för detta. Trots regeringens reformer kvarstår en situation där även professorer kan tjäna på att måla sina egna staket. När det inte går att "köpa sig tid" genom att inhandla olika tjänster för hushållet så drabbas i första hand kvinnors karriärer.

- I den nyligen publicerade boken "Effekter av anställningsskydd: Vad säger forskningen?", skriven av ekonomen Per Skedinger, kan vi läsa om hur reglerade arbetsmarknader kan begränsa bland annat kvinnors karriärer. De rigida strukturerna på svensk arbetsmarknad hjälper inte i sammanhanget.

Det är viktigt att föra en konstruktiv debatt kring kvinnors karriärmöjligheter och företagsamhet, där det inte alltid axiomiskt antas att Sverige är jämlikast i världen, eller att osynliga glastak automatiskt skulle hindra kvinnor från att komma ikapp eller gå om männen.

Nima Sanandaji
vd tankesmedjan Captus
skriver på en bok för Stiftelsen Den Nya Välfärden om kvinnors karriärmöjligheter och företagande