Lagen riktar helt in sig på de mest frekventa uppladdarna av upphovsrättskyddat material och inte alls på den enskilde nedladdaren som piraterna alltid osakligt framhärdar, skriver Anna Croneman. Foto: Bob Film Sweden.

Anna Croneman: Jag har längtat efter antipiratlagen

Med grova faktafel och spelad oro för svensk rättssäkerhet gör Mikael von Knorring ett helt vilseledande inlägg i frågan om upphovsrätten på nätet på SVT Opinion. Egentligen är det bara en charad för von Knorrings grundläggande åsikt att avskaffa upphovsrätten på nätet.

Den nya lagen är konstaterat rättssäker, införd i över 20 europeiska länder och är ett mycket efterlängtat skydd för oss svenska upphovsmän.

Som producent av långfilm och tv-dramatik på eget bolag vet jag mycket exakt hur villkoren för svenska upphovsmän ser ut. Den inställning och nivå på debatt som politiker som Mikael von Knorring och andra pirater visar för vår rätt att få betalt för vårt arbete upplever jag som ett direkt hån mot mig och alla de talangfulla kreativa upphovsmän som jag arbetar med.

Regeringen har äntligen meddelat att man ska ge svenska upphovsmän samma möjliga upphovsrättsskydd på nätet som sedan ett par år tillbaka finns i de flesta andra EU-länder. Sverige har pinsamt nog länge legat efter på detta område.

Vi ser idag konsekvenserna av detta när svenska författare, regissörer, skådespelare, musiker och andra upphovsmän tvingas se på när deras film, dataspel, ljudbok, musik eller annat digitalt verk piratkopieras helt öppet på nätet.

Om man granskar innebörden i lagförslaget så förstår man snabbt varför Mikael von Knorring och andra pirater inte är intresserade av en saklig debatt. Det finns nämligen ingen saklig grund att kritisera förslaget på.

I korthet innebär lagen att den upphovsrättsinnehavare som blir utsatt för ett intrång på nätet kan vända sig till domstol för att låta domstolen avgöra om det finns tillräckligt bevis för att ett visst ip-nummer har begått ett upphovsrättsintrång. Om domstolen kan slå fast att ett brott har begåtts så får upphovsmannen reda på av internetoperatören vem som är ägare till abonnemanget.

Upphovsrättsinnehavaren kan därefter välja vad han vill göra med dessa uppgifter, exempelvis begära ersättning, som i så fall givetvis innebär ett nytt domstolsförfarande.

Lagen är rättssäker, vilket också konstateras av lagrådet. Det är en domstol som slår fast att ett brott har begåtts vilket är ytterliggare en spärr jämfört med dagens system där polis kan begära ut abonnentuppgifter direkt. Möjligheten att agera civilrättsligt, som denna lag innebär, finns redan idag när upphovsrättsbrott begås i den fysiska världen.

Lagen tar stor hänsyn till integriteten. Beviset för vilket ip-nummer som har laddat upp ett upphovsrättskyddat verk ligger helt öppet för vem som helst att se på nätet. Detta har upphovsmän redan idag rätt att observera och notera.

Lagen finns i de flesta andra länder i Europa och bygger på ett EU-direktiv som Sverige har skyldighet att införa. Sverige fälldes för att vi ännu inte infört det i somras av EG-domstolen.

Lagen riktar helt in sig på de mest frekventa uppladdarna av upphovsrättskyddat material och inte alls på den enskilde nedladdaren som piraterna alltid osakligt framhärdar.

Lagförslaget har slutligen ett mycket starkt stöd både bland svenska upphovsmän men också i samhället i stort. En betydande majoritet av remissinstanserna var positiva till förslaget, såsom tunga aktörer som Advokatsamfundet, JK och Svea Hovrätt.

Försvaret för upphovsrätten på nätet förtjänar en saklig och seriös debatt. Om man som von Knorring på ett bräde vill avskaffa hela upphovsrätten så fort ett verk blir digitalt så blir man också svaret skyldigt till vad alternativet är - hur ska annars professionella kulturskapare överhuvudtaget kunna leva på sitt arbete?

Anna Croneman
Producent av bl a tv-serien Kungamordet (finns att stjäla på Pirate Bay)