Även om samhällslektionerna på mellanstadiet hade gjort oss elever uppmärksamma på de olika samhällsklasser som funnits i alla tider, så var det först på gymnasiet som jag märkte av det. Inte för att det skilde sig mellan de socioekonomiska förutsättningarna, levnadssätten eller hur mycket veckopeng vi hade att röra oss med. Nej, det handlade snarare om att vår lärare bad oss tänka efter vilken samhällsklass vi trodde att vi tillhörde.
Jag är uppvuxen i Falun, och i min klass gick det elever från alla stadsdelar. Samtliga i klassen hade först ingen aning om vad de skulle svara på frågan, men trodde efter betänketid att de tillhörde medelklass eller övre medelklass.
Det var bara en som svarade arbetarklass och vi elever häpnade av förvåning, eftersom den tjejen ofta gick i jeans som kostade upp emot två tusen kronor. Men visst, den marxistiska definitionen av arbetarklass är baserad på inflytande och samhällsfunktion, inte på materiell standard.
Arbetarklasstjejen var väl medveten om att hon kom från en underklassfamilj, och jeansen finansierade hon knappast med stöd från sin ensamstående mor. Det är märkligt, men inte heller konstigt, att underklassen alltid verkar vara väl medveten om sin samhällsstatus, medan resten av världen inte bryr sig förrän de blir påminda om det.
Efter att jag fått frågan av en reporter vilken klass jag var uppväxt i, och inte riktigt visste vad jag skulle svara, så frågade jag mina syskon om deras åsikt. De småskrattade åt begreppet men började sedan spekulera. Min lillasyster gissade på medelklass, och min bror gissade på övre medelklass.
Min syster skrattade åt hans gissning och frågade om han inte skulle lägga till ett "f" efter ö:et när han ändå var igång. Sedan kom vi på att familjen faktiskt äger väldigt mycket skog, mark och gårdar runt om i Dalarna, som vi antingen nyttjar själva eller arrenderar ut. Om inte monarkens möjlighet att adla personer hade försvunnit med 1975 års grundlag, borde vi inte ha varit adlade idag?
Men då kom vi att tänka på djuren. Vi är faktiskt är uppväxta i en villa på landet med djur på gården. Mamma hade ett stall med hästar och jag hade kaniner. En del andra djur har vi också haft, och ett tag hade vi höns som värpte ägg. Innebär det då att vi tillhör bondesamhället och bör klassas som bönder?
Kan vi verkligen tala om samhällsklass på samma sätt som förut? Jag tror inte det. Visst är det naivt att påstå att klassystem inte existerar, för det gör det, men det kan idag vara väldigt svårt att avgöra någons samhällsklass. Att ha status i samhället eller god ekonomi behöver inte heller vara samma sak.
Skillnaden mellan arbetarklass och medelklass är till exempel mycket flytande. Jag känner en byggnadsarbetare och en målare i en medelstor stad, och de tjänar båda betydligt mer än en annan jag känner som är universitetsutbildad och sitter på ett kontor i centrala Stockholm.
Att avgöra samhällsklass utifrån vilket fackförbund man tillhör följer knappast de gammalmodiga mallarna för vem som har det bättre eller sämre ställt. Visst är det varken yrket eller lönen som i grunden styr klasstillhörigheten, vissa har ju arbetat sig uppåt på egen hand eller vunnit pengar, men skall man endast titta på familjeförhållandena så kan det också bli komplicerat.
Ett barn som har en pappa som tjänar lite under medel, en mamma som tjänar väldigt bra, en farfar som ursprungligen kommer från överklass och en farmor som kommer från övre medelklass, samtidigt som mormor ursprungligen är arbetarklass och morfar är uppvuxen i övre medelklassen, hur sjutton ska man klassa det barnet?
Eftersom en samhällsklass är en avgränsad grupp i ett samhälle, som har liknande socioekonomiska förutsättningar, finns det idag betydligt fler konstellationer än de traditionella. Vilka som i praktiken har mest makt, pengar, inflytande och social status beror knappast på gamla mossiga släktförhållanden, det kan bero på helt andra yttre faktorer.
Om man tänker sig situationen då ett sällskap kommer in på en fördomsfull restaurang, en sån som gör skillnad på folk och folk, så är det knappast personernas släktförhållanden som avgör om ett bättre, sämre eller inget bord alls ska tilldelas sällskapet, för hur ska hovmästaren kunna veta det?
Det enda han ser är personens kläder och andra materiella accessoarer. Skulle hovmästaren även få en inblick i gästens mun så skulle tändernas skick i vissa fall också vara avgörande. Och eftersom det kostar mer att laga mat med nyttiga och bra råvaror, än att äta dåliga halvfabrikat, så kan tyvärr en fetma byggd på transfetter även kunna skvallra om en sämre samhällsstatus, eller i alla fall en sämre ekonomi eller kunskap på området.
I alla fall så placerar hovmästaren vid bästa bordet de som han vet sen förut kommer att spendera en förmögenhet, men även de som till det yttre ser ut att komma från en finare klass. Även de som han känner igen och vet att de har en betydande och viktig plats i samhället får sitta fint, och tyvärr betyder "betydande och viktig plats i samhället" inte bara att personen i fråga är minister eller har ett viktigt eller högt respekterat arbete, det har även att göra med om personen är känd från media eller inte.
Den som har varit med i Let's Dance, vunnit Robinson eller som varje vecka har en bildbyline i helfigur i någon större tidning, den får också bästa bordet. Det är bara att ta Stureplan som exempel.
Filosofen Karl Marx menade på sin tid att klasstillhörigheten bestämdes av vilken roll den enskilde har i det ekonomiska systemet. Om personen är arbetsgivare, företagare eller äger produktionsmedel så är han borgare, vilket var något som arbetstagarna i arbetarklassen saknade. Men idag har det gamla klassystemet snart helt vittrat sönder.
Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debatt@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.
Följ oss på Twitter
Var först med att få veta det senaste! Följ våra uppdateringar och vår microblogg på Twitter.
SVT Play
