Från Lasermannen till klasskamp
|
|
Publicerad 28 augusti 2007 - 13:42
Uppdaterad 28 augusti 2007 - 15:25
|
TV-serien om Lasermannen gjorde att regissören Mikael Marcimain fick blodad tand för projekt som har verklighetsanknytning. På måndag är det premiär för tv-serien Upp till kamp där historiska händelser vävs in i den fiktiva berättelsen.
Programinfo - första avsnittet |
• Måndag 3 sep kl. 20.30 i SVT 1
• Torsdag 6 sep kl. 22.00 i SVT 24
• Lördag 8 sep kl. 00.05 i SVT 1 Det kretsar kring de fyra Göteborgsungdomarna Tommy, Lena, Erik och Rebecka som vi får följa under 60- och 70-talet i fyra 90-minuters långa avsnitt. -Jag har länge velat göra något om den tidsperioden. Det var en spännande tid och jag älskar musiken som kom då, säger Mikael Marcimain. Faktiska händelser
Manuset är skrivet av Peter Birro som låtit faktiska händelser i Göteborg - exempelvis ockupationen av Hagahuset, kravallerna vid rockklubben Cue Clubs stängning och strejken på Arendalsvarvet - vara utgångspunkt för de fyra huvudrollskaraktärernas historia. -Jag tycker det är intressant med människors engagemang. Jag har en känsla av att människor var mindre cyniska på den tiden. Många kallar den tiden för naiv men det är också intressant med människor som verkligen brinner för något utan ett ironiskt täcke. Han får medhåll av Sverrir Gudnason som spelar Tommy - en av de fyra ungdomarna. -Det fanns en vilja och tro om att det går att förändra saker om vi gör det tillsammans. Det känns som att den tanken har svårare att överleva nu. 
Sverrir Gudnason.
Var den synen som fanns då naiv?
-Nej, snarare tvärtom. Jag tror att vi har en naiv syn nu när vi tror att vi ska klara oss utan att anstränga oss, säger Sverrir Gudnason. Regissören Mikael Marcimain hyllades för tidskänslan i tv-serien Lasermannen som skildrade händelserna under början av 90-talet då John Ausonius sköt elva personer med invandrarbakgrund. Det har blivit ett medvetet val för Mikael att gå in i projekt som har verklighetsanknytning. Fick blodad tand
-I och med Lasermannen fick jag blodad tand. Ofta överträffar verkligheten dikten. Det är intressant när det finns en verklighetsbakgrund, säger Mikael Marcimain. I Upp till kamp har han nu varit med och återskapat känslan från en annan tidsepok. -Jag la ner 7-8 månader på research. Tillsammans med bland annat scenograf, kostymör och rekvisitörer letade vi bilder på hur det såg ut på den tiden när det gäller byggnader, kläder, inredning och arkitektur. Jag satt länge i SVT:s arkiv och tittade på gamla journalfilmer. Hur fick ni sedan fram den dokumentära känslan i serien? -Vi filmade inte digitalt utan använde oss av riktig film. Ibland använde vi också en gammal kamera. Sedan har vi blandat in dokumentära bilder från SVT:s arkiv i det fiktiva materialet. Vi har också varit väldigt noga med kostym, rekvisita och scenografi. Under fyra månader
Serien spelade in under fyra månaders tid i Göteborg under förra sommaren och hösten. -Inspelningarna var väldigt speciella. Det kändes inte som en vanlig inspelning. Det var som ett liv vi hade. Ingen av oss huvudrollsinnehavare, regissören eller fotografen bodde i Göteborg vilket gjorde att vi umgicks även efter inspelningsdagen. Jag tror att det märks i serien att vi känner varandra, säger Sverrir Gudnason. Ingen studio
Den dokumentära känslan förstärks även av att ingenting filmats i studio och att musiken är inspelad live. -Jag kunde verkligen drömma mig bort. I flera av det stora miljöerna med mycket statister var det verkligen lätt att glömma bort att det var 2006 istället för 1966, säger Sverrir Gudnason. 
Det första avsnittet och början på det andra visas i svartvitt. Sedan går det över till färg. -Svartvitt är väldigt vackert och snyggt, men det blev också naturligt eftersom det mesta av det arkivmaterial vi hittade från 1966 (då första avsnittet utspelar sig red.anm.) var i svartvitt. -Dessutom var det scenografiskt svårt att hitta verkliga miljöer som kunde föreställa 1966. Det svartvita fotot blev en hjälp för att skapa illusionen att vi är tillbaka i det året. -Det är också en brytpunkt i serien 1968 och då går serien över från svartvitt till färg. Runt 1968 kom också färg-tv:n till Sverige, säger Mikael Marcimain. Kan bli en fortsättning
Blir tv-serien en succé är det inte omöjligt att det blir en fortsättning. Ett färdigt manus finns redan som fortsätter följa de fyra ungdomarna. Ännu har dock inga beslut tagits om att spela in en uppföljare. Peter Karlsson, SVT Text & webb
|
SVT Play
