Presidentvalet i USA

Publicerad 9 februari 2007 - 16:51 Uppdaterad 2 april 2007 - 08:43

Den börjar tidigare än någon gång förut, och den kommer att bli dyrare än någon gång förut, kampanjen inför USA:s presidentval, tisdagen den 4 november 2008.

Det är fortfarande nästan ett år kvar tills de första väljarna i USA avger sin röst, i provval och primärval.

Men redan nu känner sig minst tolv politiker kallade att inleda förberedelserna för en valkampanj. Det gäller att tidigt göra sig känd bland väljarna. Men inte minst handlar det om att tidigt börja få ihop en kampanjkassa. Den här gången är dessutom kalendern för primärvalen i de viktigaste delstaterna så hopträngd att det kommer att bli svårt för okända uppstickare att komma in i valrörelsen senare. Alltså gäller det att få uppmärksamhet tidigt.

Den stora stjärnan finns hos det demokratiska partiet och heter Hillary Rodham Clinton. Men hon är samtidigt den mest kontroversiella politikern, både för egna politiska ställningstaganden och för sina år som första dam i Vita Huset och maka åt förre presidenten Bill Clinton. I USA har Hillary Clinton länge väckt starka känslor, och trots att hon just nu har ett klart försprång bland demokraternas kandidater, undrar många i partiledningen om hon är "valbar", alltså om hon är den kandidat som kan ge partiet Vita Huset tillbaka.

De senaste sex åren har Hillary Clinton varit senator från delstaten New York. Det ligger henne i fatet att hon röstade ja till att ge president Bush klarsignal för invasionen i Irak. I framför allt inrikespolitiska frågor som moral och värderingar har hon stadigt och målmedvetet orienterat sig in mot mitten.

Uppstickaren mot Hillary Clinton heter Barack Obama, 45-årig senator från Illinois. Han har bl a skrivit två självbiografiska böcker som gjort honom känd och populär och som fått många att börja hoppas att det kan vara dags för USA:s förste svarte president. Barack Obamas far är från Kenya, hans mor från Kansas. Själv föddes han på Hawaii och är jurist med Harvardutbildning. Obama kallas ibland för oerfaren som politiker, medan andra tvärtom anser att hans tillgång är att han ser USA:s problem med nya ögon. Dessutom har han konsekvent varit emot Irakkriget.

Men det finns fler demokrater. Förre kandidaten John Edwards ställer upp igen, liksom senatorerna Joe Biden från Delaware och Chris Dodd från Connecticut.

I det republikanska partiet ligger än så länge John McCain, senator från Arizona, bäst till. Mot honom talar att han har fyllt 70 år och är en riktig hök i förhållande till Irak. Han vill skicka fler amerikanska soldater, samtidigt som opinionen i USA blir allt mer krigstrött. Förre borgmästaren i New York Rudolph Giuliani, hjälte under räddningsarbetet efter 11 september 2001, kommer att utmana McCain, liksom minst en handfull andra senatorer.

Det blir ett ovanligt spännande presidentval. För första gången på många år ställer varken sittande president eller sittande vicepresident upp, och det gör utgången oviss också för det parti som redan innehar presidentposten. För en demokratisk seger talar för närvarande amerikanernas strävan efter maktväxling, alltså att det är dags för det andra partiet att inta Vita Huset, liksom att president George Bushs misslyckande som president riskerar att färga av sig på varje republikansk kandidat. För en republikansk seger talar att några av de sakfrågor som är viktigast för väljarna, den nationella säkerheten och värderingsfrågor, är politikområden som republikanerna anses vara bäst på.

Stig Fredrikson