Atlasbergen är Nordafrikas mäktigaste bergskedja och sträcker sig ungefär 250 mil genom Marocko, Algeriet och Tunisien. Henry Chu är på väg mot det som kallas Höga Atlas, som är känt för att bjuda på dom mest storslagna platserna i hela Marocko.

Henry lämnar Marrakesh för första stoppet på resan - Okaïmeden, Marockos enda riktiga skidort. Skidsystemet är kanske inte så imponerande, det finns bara sju backar här. Men det finns plats för nybörjare och den som är mer van kan åka upp till 3300 meters höjd för att sen glida nerför pisterna. Ett liftkort för en dag kostar ungefär 100 kronor. Efter en natt i Okaïmeden går resan vidare till den lilla berberbyn Imlil. När man åker bil här ska man inte tänka på avstånden i km, det kan bli lite förvirrande. I och med att vägarna verkligen slingrar sig fram blir man lurad tidsmässigt. I

guideböckerna står det att det bara är tre mil från Okaïmeden till Imlil. Men att köra den sträckan tar nästan 4 timmar. Folket som bor uppe i bergen är berber, Marockos urinvånare. När araberna erövrade landet, redan på 600-talet, trängdes berberna undan till bergstrakterna där dom sen dess lever som jordbrukare eller nomader.

Viktig turism
Nästan alla som åker till Imlil har samma mål - att vandra uppför berget Toubkal som har Atlasbergens högsta topp på 4 167 meter. Imlil har nästan blivit som ett litet centrum för vandring och skidbestigningsturer. Vid en skidbestigningstur vandrar man uppför berget med sin utrustning och tar sedan pisten ner. Nere i byn finns det rum att hyra, även privat hos berberfamiljer. Vill man ha bärhjälp på vandringen går det också att ordna. Och det känns ju som ett lockande alternativ om man nu ska ha skidutrustningen med sig. Familjen som Henry övernattar hos består av Mohammed och hans bror Ibrahim, deras mamma, deras fruar och deras 6 barn. Hela familjen bor vanligtvis på övervåningen, men när det kommer gäster flyttar dom ner. Ibrahim vill verkligen att gästerna ska trivas, för turismen är otroligt viktig för alla berber i Imlil. Efter att ha tillbringat två nätter hos berberfamiljen är det dags att dra vidare ner mot kusten och för att komma dit måste man färdas på väldigt smala vägar. Man ska nog inte köra bil själv genom passet, då det är ganska vanligt att folk kör av vägen.

Från hippies till surfare
Efter en fem dagar lång resa är Henry framme vid Tagazhout som ligger 2 mil ifrån den populära turistorten Agadir. Men skillnaden mellan dom två orterna är stor. Många ställen här i byn har inte ens rinnande vatten, och det är ett lite annat klientel här än i Agadir. Tagazhout var en gång i tiden ett hippieställe, men har numera tagits över av surfare som kommer från hela världen för att pröva vågorna här. Med vågorna skvalpande runt fötterna, på en för kvällen övergiven surfarstrand, säger Henry tack och hej till Atlasbergen och alla dess varierande miljöer.

Musik i reportaget
Leah - Bruce Springsteen
Walking in the Sun - Travis
Battleships - Travis
Life in Technicolour - Coldplay
The Face of Love - Nusrat Fateh Ali Khan with Eddie Vedder
Looks like we made it - Barry Manilow