Skogen kan mildra klimatförändring

I dagsläget skövlas mer skog än vad som återskapas, vilket leder till att mer koldioxid lagras i atmosfären och påskyndar klimatförändringarna. Storskaligt återinförande av framförallt tropisk skog kan emellertid leda till en minskning av koldioxidhalten i atmosfären.

Skogens koppling till klimatet
År 2007 släpptes 2,2 miljarder ton koldioxid ut i atmosfären som en följd av krympande skogar i tropikerna. Samtidigt ökar skogsmassan i tempererande delar av världen som absorberar 0.7 miljarder ton koldioxid per år. Avskogningens nettoeffekt blir således 1,5 miljarder ton koldioxid per år, vilket står för runt 15 procent av de totala utsläppen och därmed påskyndar den globala uppvärmningen.

Var och varför sker avskogningen?
Den drivande kraften bakom den tropiska skogsskövlingen skiljer sig beroende på vilken del av världen som avses. I Asien är det framförallt ökad efterfrågan på timmer som driver på avskogningen, medan regnskogarna i Latinamerika pressas undan av sojaodlingar, vilka främst används till köttindustrin. I Afrika tvingar den kraftiga folkökningen en expansion av jordbruket samtidigt som träden ofta används som bränsle. Brasilien och Indonesien står idag tillsammans för hälften av den globala avskogningen.

Andra effekter av avskogningen
Tre länder- Thailand, Filippinerna och Kina- har helt eller delvis förbjudit ytterligare skogsskövling. Dessa förbud infördes som en reaktion på ett flertal översvämningar och jordskred som inträffade som följd av den ökade avskogningen. För Kinas vidkommande togs slagfärdiga beslut efter veckor av översvämningar i Chang Jiang-deltat, vilket innebar att den politiska ledningen i Beijing insåg att stående träd tillgodoser samhället tjänster genom att förhindra naturkatastrofer som t.ex. översvämningar. Kinas beräkningar visar att träd som står upp är tre gånger så lönsamma än nedhugget timmer om dess naturliga tjänster tas med i beräkningarna. Detta innebar att Kina tog det ovanliga steget att faktiskt betala skogsarbetare att plantera träd istället för att hugga ner dem.

På den sydamerikanska kontinenten innebär fortsatt skövling av regnskogen i Amazonas en försvagning av den lokala vattencykeln vilket således leder till mindre regn och torrare skog. Detta gör skogen mer sårbar för bränder. En sådan brand vore förödande även globalt eftersom den skulle frigöra flera miljarder ton koldioxid till atmosfären, och leda till en ytterligare förstärkning av den globala uppvärmningen. Ett torrare Amazonas skulle även kunna påverka jordbruket i stora delar av Sydamerika eftersom detta är beroende av den kraftiga vattencykel som regnskogen ger upphov till.

Hur kan avskogningen avstanna?
För att uppnå noll nettoavskogning i världen måste den pågående skövlingen i tropikerna minska samtidigt som det görs insatser för att odla ny skog. För att stabilisera den pågående minskningen av de tropiska skogstäckena måste man införa åtgårder, som t.ex. att förhindra etanolutvinning från tropisk regnskog samt att stoppa tillväxten av sojaplantager. I grund och botten handlar det sistnämnda om att stabilsera folkmängden och att leta sig längre ned i näringskedjan vilket innebär ett mindre intag av köttprodukter.

Tillväxt av ny skog har stor potential att neutralisera den koldioxid som förs ut i atmosfären som en följd av skogsskövlingen. Vattenfall beräknar att världen tillhandahåller totalt 1,86 miljarder hektar land som någongång varit antingen skog, åker eller betesmark. Av dessa är 930 miljoner hektar möjliga att återvinna för skogsodling. Denna stora yta skulle potentiellt sett maximalt kunna absorbera 21,6 miljarder ton koldioxid per år, alltså mer än 10 gånger mer än dagens 1,5 miljarder ton som blir kvar i atmosfären till följd av skogsskövlingen. Vi har alltså inte bara möjlighet att förhindra ett nettoflöde av koldioxid från biosfären till atmosfären, utan även minska koldioxidmängden i atmosfären genom att odla mer skog, framförallt i tropikerna. Detta skulle kunna användas som en åtgärd för att stabilisera de globala koldioxidutsläppen och därmed också klimatet.

Läs mer på Earth Policy Institute (på engelska)

Publicerad av Johan Liakka