Klimatboven politikerna struntar i

Sveriges partier är överens om att vi måste förändra våra liv för att komma till rätta med klimathotet. Men Uppdrag gransknings enkät till riksdagspartierna visar att köttkonsumtionens miljöpåverkan inte ens diskuteras. Detta trots att FN i en expertrapport pekar ut just boskapssektorn som ett av världens största miljöproblem.

Enligt FN:s expertrapport står boskapssektorn för 18 procent av mänskliga växthusgasutsläpp globalt - mer än bilar, flyg och båtar tillsammans.
En typisk svensk ko släpper nämligen på grund av idisslandet ut minst hundra kilo metan per år, .
Metan har 21 gånger starkare växthuseffekt än koldioxid, vilket gör att kons andning släpper ut lika mycket växthusgas som en vanlig bil som går 1000 mil per år.

Eskil Erlandsson
Rapporten inkluderar allt från foderproduktion till kött- och mjölkindustrin, höns, grisar och nötdjur och visar att boskapssektorn idag disponerar 70 procent av jordklotets jordbruksmark. Dessutom kräver varje kilo NÖTkött 15.000 liter vatten.

Vanligt nötkött orsakar 14 kilo växthusgas för varje kilo vi köper. Baljväxter som ärtor och bönor ligger i en helt annan dimension. Morötter och potatis ett par hekto. En biff kan vara upp till 70 gånger värre för klimatet än morötter.

MEN I DEN POLITISKA DEBATTEN i Sverige talar man inte om djuren, köttet och maten. Uppdrag granskning har gått igenom politiska KLIMAT-dokument och förslag där det skrivs en hel del om bilar och transporter, men sällan något om kött eller boskapssektorn.

Vi gjorde en enkät till riksdagspartierna och i svaren saknas styrmedel eller förslag för att komma till rätta med köttkonsumtionens klimatpåverkan.

I enkäten ombads riksdagspartierna att rada upp de 10 viktigaste politiska åtgärderna för att minska svenska folkets klimatpåverkan. Det visade sig att ingen av partierna tar upp köttkonsumtionen som ett problem. Inte ens Miljöpartiet och Vänsterpartiet - som lagt motioner om köttkonsumtionen i riksdagen - lyfter fram maten i enkäten.

I STÄLLET FOKUSERAR partierna på bilar och transporter och ger förslag om koldioxidskatter, kilometerskatter, flygskatter, och satsningar på biobränslen, järnväg och miljöbilar.

Centerpartiet och Folkpartiet tar upp jordbrukets utsläpp, men inget parti pratar om köttkonsumtionen - eller ens nämner ordet kött.

Enligt Naturvårdsverket är utsläppen från boskapssektorn åtta gånger större än utsläppen från inrikesflygen. Men jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)vill inte skattebelägga köttet eller ha olika momssatser på olika sorters mat. Däremot medger han att kunskapen i frågan borde vara bättre.
- Kunskapen är idag bristfällig, säger han.

Mona Sahlin
På er webbsida hittar jag ett politiskt program "Gröna visioner - tio steg till ett bättre klimat". Där står inget om kött eller livsmedel?
- Nej, men där står säkert något om att jordbruket ska bedrivas på ett miljöriktigt sätt.

Där står faktiskt inget om jordbruk heller.
- Nej... Det får vi försöka rätta till då, säger Eskil Erlandsson.

MONA SAHLIN (s) var tidigare chef för miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Idag är hon en oppositionledare med hög profil i klimatfrågor. Men kött- och djursektorns enorma påverkan på klimatet har hon inte prioriterat, bara mattransporterna.

Är kött inget miljöproblem?
- Inte köttet i sig. Men var köttet produceras och hur man transporterar köttet, det är ett problem. Du kommer inte att få mig att säga att vi ska sluta äta nötkött och tror att vi ska rädda världen.

PÅ LANTBRUKSUNIVERSITETET i Uppsala säger Jan Bertilsson, forskningsledare, att FN:s forskningsresultat inte är någon överraskning.
- Det har jag vetat sen jag gick min grundutbildning för 35 år sedan, säger han.

EU:s miljökommissionär Stavros Dimas lade i januari fram kommisionens klimatpaket. Inte heller där omnämns köttkonsumtionens effekter. I ställer subventionerar EU 500 miljarder kronor till jordbruket varje år. Svenska jordbrukare får 10 miljarder årligen, det mesta direkt från EU.

Trots miljöfaktorn äter varje svensk på ett år ca 80 kilo kött och köttkonsumtionen har ökat 36 procent på femton år.

I FN:S RAPPORT ger man förslag på ett regelverk med prissättning som tar miljöhänsyn. Man ifrågasätter jordbruket subventioner och efterlyser omedelbara åtgärder.
- Det är ju en ny kunskap som vi fått nu, säger Eskil Erlandsson.

Mona Sahlin medger att hon ägnat betydligt mer miljöarbete åt bilen, bussen, flyget och boendet än vad hon gjort åt maten.
- Det här är säkert en hemläxa både jag och andra får ta till oss.

reporter: Johan Winberg

Text: Marléne Dahlin