Mångmiljonbelopp fuskas bort från statliga lönegarantin
Bristfälliga kontroller gör att personer år efter år kan leva på den statliga lönegarantin, utan att någon reagerar. Hundratals miljoner som ska gå till arbetslösa hamnar istället i fickorna på bedragare.
- Rånar du en bank har du hela stans poliskår efter dig inom fem minuter. Men startar du ett företag och försätter det i konkurs och plockar ut en massa pengar via lönegarantier så har du ju otur om du blir upptäckt, säger Ulf Sparring på Skatteverket.
Den statliga lönegarantin träder in när någon förlorar jobbet vid en konkurs och ska garantera trygghet för den om drabbas av arbetslöshet. Bara under 2011 betalade staten ut 1,5 miljarder kronor i lönegarantier.
Uppdrag granskning har gått igenom samtliga utbetalningar från lönegarantin i Sverige, under perioden januari 2005 till juni 2011. En tidsperiod på fem och ett halvt år.
Och resultatet avslöjar stora brister i myndigheternas kontrollsystem.
Lönegarantin har närmast blivit en bankomat för kriminella, hävdar en tidigare anställd vid länsstyrelsen i Skåne.
- Det var så det kändes, säger Yvonne Persson Wallin, som var ansvarig för lönegarantiutbetalningarna.
Hon sade upp sig eftersom hon inte stod ut med att se hur lättvindigt pengarna betalades ut.
- Vi kunde absolut inte veta vem som egentligen fick pengarna, säger hon.
Uppdrag granskning har hittat nästan 500 personer som har fått lönegaranti efter tre konkurser eller fler på fem år. Tre gånger på fem år tycker länsstyrelsen själv är misstänkt många. Men de reagerar mycket sällan.
Genomgången av utbetalningarna avslöjar också andra mönster.
* I över 160 företag som har gått i konkurs ökar plötsligt antalet anställda kraftigt i samband med utbetalning av lönegaranti.
Ett exempel är ett företag som inte har lämnat in någon årsredovisning eller bokslut de senaste åren.
Ändå har 55 personer fått lönegarantier i samband med konkursen.
* Samma anställda återkommer också år efter år. En del har till och med fått ut lönegaranti från flera olika konkursade företag samma år. Något som myndigheterna själva säger kan vara tecken på bedrägeri.
Ett exempel är 18 personer som flyttar från företag till företag som går i konkurs, och får ut lönegarantier varje gång.
* I Uppdrag gransknings databas finns också personer där tingsrätten har slagit fast att de har jobbat svart - när sedan bolaget gått i konkurs har samma personer fått ut statlig lönegaranti.
- Det finns bra kontrollsystem, men de används inte, säger Ulf Sparring på Skatteverket.
När lönegarantier betalas ut är det en konkursförvaltare som fattar beslut. Förvaltaren skickar in besluten till länsstyrelsen som betalar ut pengarna. Även om konkursförvaltaren skulle reagera och fatta misstankar om bedrägeri kan det vara svårt att stoppa.
Konkursförvaltaren Kjell-Ove Andersson var den som fattade beslut om utbetalningar till ett byggföretag i Stockholm där ingen bokföring fanns.
Istället var det en person som presenterade sig som arbetsledare – en person som flitigt återkommer i ärenden som gäller lönegarantier – som hörde av sig och berättade att det fanns anställda som skulle ha pengar.
Genom att visa upp lönebesked fick 12 personer dela på 1,2 miljoner kronor från staten.
Konkursförvaltaren ventilerade sina farhågor för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten som har tillsynsansvaret.
- Och då kom vi fram till att vi inte kunde vägra, säger Kjell Ove Andersson.
Totalt uppskattas fusket till hundratals miljoner kronor varje år.
