Tillsammans med sin familj har Jini bott i Sverige sedan 1990-talet, när hon kom hit från Irak.

Efter 17 år vill hon ha ett medborgarskap som ger henne samma rättigheter som alla andra svenskar – hon vill kunna rösta och hon skulle vilja ha ett vanligt svenskt pass för att enklare kunna resa.

- Ja, precis. Alla åker på semester, inte jag. Jag har anpassat mig, jag har jobbat, jag har kämpat, jag har gjort allt här, säger hon till Uppdraget.

Idag har Jini ett så kallat främlingspass, som är krångligare och mer begränsat än ett vanligt svenskt pass. Och främlingspasset kräver oftare visum.

För två år sedan ansökte hon därför om ett svenskt medborgarskap. Egentligen ska det inte vara några problem att få medborgarskap efter så många år i Sverige, men de dokument hon har från Irak räcker inte för att styrka hennes identitet.

Personer som saknar riktiga id-handlingar kan ändå få medborgarskap – om man kan visa att man gjort allt för att styrka sin identitet.

Det tycker Jini att hon gjort. Hon har försökt skaffa ett irakiskt pass, men det har helt enkelt inte gått. På Iraks ambassad i Stockholm förklarar man att det varit stopp sedan 2010. Men Migrationsverket har inte trott på hennes uppgifter.

Så de avslog Jinis ansökan om svenskt medborgarskap just med hänvisning till att hon kan skaffa ett irakiskt pass – vilket hon alltså i realiteten inte har kunnat.

- Jag anser inte att vi hade fel, men vi har tydligen fått information som inte varit tillräcklig, säger Migrationsverkets expert Bo Lundberg.

När Uppdraget hjälper henne gå till botten med frågan visar det sig att om hon gör en ny ansökan och leder i bevis att det inte går att få ut ett irakiskt pass, då kan hon möjligen få dispens. Och ett svenskt medborgarskap.

- Vi får se om det hjälper, säger hon.