Ungefär var 20:e minut, varje dag, året runt, rapporterar polisen in en alkohol- eller drogpåverkad förare.

Förra året betydde det omkring 30 000 ärenden där polisen tagit prover, hållit förhör och lämnat rapporter vidare till åklagare. Oftast finns både bevis och erkännanden på åklagarnas bord.

I nära 3000 ärenden ledde det ändå inte till något straff.

Uppdrag granskning har tittat närmare på flera fall där förare kunnat begå upprepade rattfylleribrott – och andra fordonsbrott – utan påföljd.

Sluppit straff för över 50 brott

En återfallsförbrytare i Göteborg har till exempel rapporterats för över 100 brott de senaste åren, bland annat 36 olovliga körningar och 10 rattfyllerier. Vid ett av tillfällena greps han i centrala Göteborg efter en vansinnesfärd som kunde slutat mycket illa.

Men för de  allra flesta brotten, över 50 stycken, har han helt sluppit straff.

- Jag är ju glad, men det sticker nog i ögonen på många andra, säger mannen till Uppdrag granskning.

Förklaringen är systemet med så kallad åtalsunderlåtelse. Det betyder att åklagaren kan välja att se mellan fingrarna med ett brott om det gäller en person som redan är satt under skyddstillsyn för annan brottslighet. Den regeln gäller om inte de nya brotten man begår efter en dom om skyddstillsyn är allvarligare än de brott man är tidigare dömd för.

En ökning med 15 procent

Av de runt 3000 ärenden som lämnades utan påföljd förra året handlade 1650 om åtalsunderlåtelse. Det är en ökning med 15 procent från året innan.

Ytterligare cirka 1200 rattfylleriutredningar läggs ner varje år med motivet att de ändå skulle lett till åtalsunderlåtelse. Det är med andra ord som om de aldrig hänt.

- Det låter inte som en bra signal. Att man ska kunna köra omkring utan att det får någon form av konsekvens är ju i längden inte hållbart, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

I vissa fall får rättens ledamöter bara vetskap om en liten del av de rapporterade brotten när en person dras inför domstol. Åklagare väljer ut ett fåtal fall att väcka åtal för – resten läggs bara åt sidan genom en åtalsunderlåtelse.

- Det är det system vi har. Som åklagare ska vi ju följa lagen, säger Lisbeth Johansson, chef för åklagarkammaren i Göteborg.

När en tvåårig flicka i Rydaholm förra sommaren kördes ihjäl av en alkohol- och drogpåverkad förare blev straffet två och ett halvt års fängelse. Det har fått chefsåklagaren i Jönköping, Klas Lorefors, att reagera.

-  Han ska ha ett långt straff för att andra inte ska begå samma gärning. Det ska kosta mycket, säger han.

Vill att Högsta domstolen tar upp fallet

Därför har han beslutat att försöka få Högsta domstolen att ta upp Rydaholms-fallet. Han vill se en förändrad rättspraxis för de rattfyllerister som vållar någon annans död. Han tycker att brottet borde likna dråp och ge mellan 4 och 5 års fängelse.

- Jag ser problem med att folk så lättvindigt sätter sig bakom ratten och kör bil, säger Klas Lorefors.