Orkanen Haiyan var den kraftigaste orkan som nått land och den fjärde kraftigaste orkan som gått fram över öppet hav. Orkanen orsakade en kraftig stormflod, vilket var det som krävde flest liv. Men vad var det då som gjorde Haiyan till ett så extra kraftigt oväder?
För att en tropisk orkan överhuvudtaget ska kunna bildas krävs att ytvattnet är tillräckligt varmt, något som varit känt sedan länge. Men vad som har uppmärksammats först på senare tid är vilken betydelse vattentemperaturerna längre ned i oceanen har.
När en orkan går fram över vattnet kommer den vanligtvis i kontakt med betydligt kallare vatten underifrån. Detta gör att orkanen inte får den extra tillskottsenergi den behöver för att växa.
Temperaturen längre ned viktig
Men det man har sett i samband med de allra största tropiska ovädren är att även om ytvattentemperaturen vid den tidpunkten för orkanens tillkomst varit helt normal, så har vattentemperaturen längre ned under ytan varit osedvanligt hög, och så var det nu med Haiyan och också med orkanen Katrina, som drog in över New Orleans 2005.
I början av november, i ett smalt band öster om Filippinerna, var vattentemperaturen hundra meter ned i Stilla havet närmare trettio grader, eller tre till fyra grader högre än normalt. I detta varma vatten tog sig Haiyan fram och utvecklades till den kraftigaste orkan som vi känner till som har nått land.
Fler orkaner att vänta?
De flesta tänker sig nog att eftersom det blir varmare och varmare på jorden så borde antalet stormar öka när de kan få ett extra energitillskott av det varma vattnet. Men riktigt så enkelt är det inte.
En kraftfull storm som rör sig över havet kommer vanligtvis att lämna efter sig en remsa av kallare vatten som den rört upp. Detta gör att andra stormar som senare rör sig längs samma väg får svårt att bli särskilt stora. Dessutom bildas orkaner oftast som vågor i en mycket storskaligt luftmassemönster. Det totala antalet vågor som bildas förändras inte i takt med en global uppvärmning.
Kraftigare men färre orkaner
En liknelse kan se ut så här: Tänk dig att alla personer i en arbetsför stad blir hungrigare, kanske för att alla företag de arbetar för inför ett två timmars intensivt träningsprogram. Kommer detta nödvändigtvis göra att antalet luncher och middagar blir fler i de lokala restaurangerna? Eller kommer istället luncherna och middagarna att bli större, med människor som beställer mer mat till sina matportioner?
Eftersom det bara finns ett visst antal möjligheter att gå och ta en bit att äta, kommer det förmodligen att bli mycket få extra besök till de lokala restaurangerna, men mer mat kommer istället att konsumeras per gång . Ökade ytvattentemperaturer kan liknas vid ökad hunger; det kan inte bli många fler orkaner, men bland de som inträffar kan vissa bli mycket kraftigare. En vetenskaplig artikel från Nature Geoscience som baseras på modellstudier bekräftar även detta antagande.