Forskargruppen har under tre säsonger samlat virusprover som jämförts över tid med väderstatistik från SMHI. Resultatet visar att ungefär en vecka efter första riktigt kalla perioden med låg luftfuktighet börjar influensautbrottet ta fart.

-Det är den här lilla köldknäppen som vi tror är starkt bidragande till att kicka igång epidemin. När den sedan väl är igång rullar den på även om det blir plusgrader, säger Nicklas Sundell.

Virusen flyger längre

Studien visar att mängden vätska som omger viruset blir mindre i torr luft. Viruset blir lättare, kan hålla sig i luften under längre period och har därför större chans att smitta någon.

Många på liten yta

Nu är det inte bara kylan som gör att en influensaepidemi sätter igång utan det måste finnas sjuka personer som kan smitta. Dessutom underlättas smittspridningen av att kylan gör att vi tränger ihop oss inomhus.

Väderfaktorn påverkar inte bara säsongsinfluensan (influensa A) utan även RS-virus och coronavirus.

Läs mer på Sahlgrenska akademin