Den senaste tidens ränteuppgångar har fått många att önska att de passat på att binda räntan medan den var låg. Men hur ofta har man egentligen tjänat på att binda räntan?
I slutet av den här artikeln kan du själv testa när det varit lönt att binda räntan.
Bortsett från uppgången vi såg under 2022 och 2023 så har de senaste årens räntenivåer varit ovanligt låga om man jämför med de senaste 30 åren.
I grafen nedan ser vi nivån på den rörliga bolåneräntan sedan slutet av 1980-talet fram till idag.
Under slutet på 1980-talet låg bolåneräntorna på nivåer över 10 procent och under finanskrisen i början av 1990-talet ökade bolåneräntorna ytterligare.
När de var som högst, i september 1992, låg den rörliga bolåneräntan på över 20 procent.
Efter 90-talskrisen minskade räntenivån successivt fram tills mitten av 2000-talet. Under upptrappningen till nästa finanskris under 2007, och fram till strax efter krisens stora klimax i och med finansinstitutionen Lehman Brothers kollaps under 2008, så fortsatte bolåneräntorna att öka till över 6 procent.
För att motverka finanskrisens följdverkningar på ekonomin agerade världens riksbanker genom att sänka räntan.
Den motsvarande sänkningen av bolåneräntorna gjorde att den rörliga bolåneräntan var nere på runt 1,5 procent i november 2009.
I efterdyningarna av pandemin och i skuggan av kriget i Ukraina tog inflationen fart under 2022 och Riksbanken svarade med att höja styrräntan.
Motsvarande ökning skedde också av bolåneräntorna, och i december 2022 var den genomsnittliga rörliga bolåneräntan uppe i 4,3 procent.
När vi lägger till den 2-åriga (bundna) räntan ser vi att den historiskt sett oftast ligger något över den rörliga räntan.
För att det ska löna sig att binda så måste den genomsnittliga rörliga räntan överstiga den bundna räntan under bindningstiden.
Så när har det då lönat sig att binda räntan, det vill säga, när har räntekostnaderna för den rörliga räntan varit högre än den bundna räntan under bindningstiden?
Genom att simulera två lån på 1 miljon kronor vardera, ett bundet på två år och ett rörligt, varje dag från november 1989 och framåt, så kan vi jämföra kostnaden efter att bindningstiden är slut för var och en av dagarna.
Resultatet av simuleringen ser du i grafen nedan.
På den horisontella x-axeln ser du datumet som lånen togs, och på y-axeln ser du hur stor skillnad det var i månadskostnad för lånen under bindningstiden.
När vi jämför hela perioden så ser vi att den 11 och 12 juni 1991 är de datum då man kunnat tjäna som mest på att binda räntan i två år. Om man band sin ränta då betalade man i snitt 2 370 kr mindre per månad jämfört med om man hade rörlig ränta, givet att lånet var på 1 miljon kronor.
Under hela bindningstiden betyder det att man betalade 56 875 kr mindre än om man hade haft rörlig ränta.
Om man däremot valde att binda sitt lån på en 2-årsperiod ett drygt år senare, den 29 eller 30 september 1992, när räntorna var rekordhöga mitt under 90-talskrisen, så betalade man i snitt 4 076 kr mer per månad än om man hade haft rörlig ränta.
Det innebär att man under hela perioden betalade 97 813 kr mer om man bundit sitt lån.
Sett till hela tidsperioden vi tittat på här, från november 1989 till augusti 2022, så har räntekostnaden för det bundna lånet varit lägre i 4 211, eller 35%, av de totalt 12 024 dagarna, medan den varit högre i 7 813, eller 65%, av dagarna.
Om vi istället tar en lite längre tidshorisont och tittar på 5 års bindningstid så ser vi att det ännu mer sällan lönat sig att binda räntan.
Bara runt 8% av dagarna har det varit lönsamt. Resterande 92% av tiden har det varit olönsamt.
Byt datum genom att trycka i grafen eller använda väljaren nedan.
Historiska bolåneräntor har hämtats från följande banker:
Swedbank
Handelsbanken
Nordea
SEB
SBAB
Ibland gör bankerna skillnad på listräntan, alltså den ränta som annonseras, och genomsnittsräntan, den genomsnittliga räntan som deras kunder förhandlat sig till. I den här artikeln har vi använt oss av bankernas listräntor.
Räntan som används har räknas ut genom att ta ett genomsnitt av bankernas räntor vid den aktuella tidpunkten.
Eftersom inte alla banker tillgängliggör sina historiska räntor lika långt tillbaka så innebär det i praktiken att vid vissa tidpunkter används bara en eller två bankers räntor som underlag.
För varje bindningstid och dag startas en simulering där tiden stegas fram 1 månad för att ta fram jämförelser med den rörliga räntan. Om den enda ”rörliga” räntan som finns tillgänglig är 3-månadersränta så ”binds” den rörliga räntan i tre månader i taget.
När simuleringen är slut jämförs räntekostnaderna för det rörliga lånet och det bundna lånet under bindningstiden.
I simuleringen har ingen eventuell amortering som görs på lånet tagits i beaktande.
Alla bindningstider har inte funnits tillgängliga under hela perioden sedan slutet av 1989 och därför börjar simuleringen för exempelvis 3 års bindningstid i slutet av 1996.
Publicerad: 4 februari 2023
Uppdaterad: 3 oktober 2024