datajournalistikEn koll på konjunkturen
Mycket talar för att vi är på väg in i en djup lågkonjunktur efter cornakrisen. Men vad innebär det egentligen? Och hur speciell är den nuvarande situationen i ett historiskt perspektiv? Vi tittar på konjunkturen från olika infallsvinklar: arbetsmarknaden, börsen, handeln, prisnivåerna och hur hushållen upplever ekonomin.
Hur känns det nu, hushållen?
Hur hushållen känner sig spelar roll för ekonomin i stort. Osäkerhet eller pessimism inför sin egen och landets ekonomi gör människor mindre benägna att konsumera, vilket saktar ner ekonomin.
Konjunkturinstitutet genomför varje månad en undersökning där de frågar 1 500 slumpmässiga hushåll en rad frågor kring ekonomi.
I grafen nedanför tittar vi på hur inställningen till fem av frågorna har förändrats över tid. Ringen med nollan representerar genomsnittet för frågan från 2005 till idag. Ju närmare mitten en indikator är desto mer pessimistisk är hushållen i den frågan, och ju längre ut desto mer optimistisk.
Förra året
Vi börjar med att titta på hushållens känsla under 2019.
Hushållen var då relativt optimistiska när det gällde sin egen ekonomi och arbetssituation.
Tilltron till Sveriges ekonomi och andelen som tyckte att det var rätt tid för stora inköp var dock lite lägre än genomsnittet under de senaste 15 åren.
Coronakrisen
Trenden från 2019 höll i sig under årets första två månader, men under mars började optimismen för den egna ekonomin vackla och i april så störtdök alla indikatorer utom sparandet.
Hushållen uppgav i april att de fortfarande sparade i ungefär samma utsträckning som innan.
Men optimismen inför den egna och Sveriges ekonomi minskade drastisk, fler ansåg att risken för arbetslöshet hade ökat och långt färre tyckte att det var ett bra tillfälle att göra stora inköp.
Under maj ökade optimismen kring arbetslösheten och inköp något igen, men fortsatte minska kring den egna och Sveriges ekonomi.
Den förra krisen
Vi spolar tillbaka tiden lite för att titta på den förra stora krisen, finanskrisen 2008.
Uppgång
Precis som Coronakrisen så föranleddes finanskrisen av en relativt optimistisk period. Under 2007 så var tilltron till Sveriges ekonomi hög, risken för arbetslöshet ansågs liten och fler hushåll än vanligt tyckte det var helt rätt tillfälle att göra stora inköp.
Färre än vanligt sparade och fler skuldsatte sig.
Fall
Men under 2008 började det knaka i fogarna och framåt sommaren så hade förtroendet minskat rejält. Känslan var nu mer pessimistisk än vanligt, och efter nyheten om finansfirman Lehman Brothers kollaps i september 2008 så störtdök även optimismen inför ekonomin på alla indikatorer.
Botten nåddes i december 2008.
Återhämtning
Under andra halvan av 2009 började optimismen stiga igen och några månader in i 2010 så var känslan kring ekonomin tillbaka på normala nivåer.
Konjunkturinstitutet tittar också på hur känslan inför ekonomin skiljer sig åt i olika delar av befolkningen. Vi tittar nu på maj 2020 igen, men den här gången har vi brutit ned svaren i olika grupper.
Män har en mörkare syn på konjunkturen
Under maj i år var män generellt sett mindre optimistiska än vanligt jämfört med kvinnor när det gällde sin egen ekonomi och risken för att bli arbetslös. Övriga indikatorer låg på ungefär samma nivå.
Storstäderna mer pessimistiska
Coronapandemin har drabbat storstadsområdena extra hårt, vilket också är tydligt i konjunkturbarometern.
När det gäller den egna ekonomin och risken för arbetslöshet var storstadslän under maj långt mer pessimistiska än vanligt jämfört med så kallade skogslän och övriga län.
Vilka län som tillhör vilken grupp finns i metodavsnittet i botten av artikeln.
Hur känns det, företagen?
Nu byter vi fokus och tittar på hur konjunkturen upplevs hos ett antal segment inom industrin.
Detta bygger på Konjunkturinstitutets Barometerindikator från maj år 2020.
Maj 2019
Segmenten är sorterade efter hur positiva de var just då. Internethandeln och livsmedelsindustrin var mest positiv av alla, och de som jobbade med partihandel med livsmedel var minst positiva.
Augusti 2019
De segment som gjort en stor förändring i sin attityd från föregående period färglägger vi. De som är röda betyder att de blivit mer negativa och de gröna mer positiva.
Heminredningsbutikerna och partihandel med jordbruksvaror är de som märker ut sig i positiv riktning. Detaljhandel med drivmedel, restuaranger och datakonsulter är exempel på några som blev mer negativa.
November 2019
I november 2019 har petroliumindustrin blivit mer positiv och elektornikhandeln mer negativ.
För att en gubbe/sektor ska bli färgad ska den har rört sig ungefär 25% åt något håll.
Februari 2020
Februari, strax innan pandemins utbrott. Det är ganska mycket glada miner och en positiv utveckling för flera segment sedan november.
April 2020
I april är coronapandemin ett faktum. 16 av 25 segment har tagit stora steg åt det negativa hållet. Det enda segment som är fortsatt positivt är dagligvaruhandeln.
Maj 2020
Maj 2020. Livsmedelsindustrin har blivit mer negativ, men tre segment är ändå mer positiva än i april; Internethandel, Läkemedelsindustrin och Partihandel med jordbruksvaror
Arbete
Coronakrisen har inte bara drabbat hushållens ekonomi utan också arbetsmarknaden.
Tittar man på antalet nyinskrivna jobbsökande på Arbetsförmedlingen ser man toppen vecka 14 i år, då 25 350 personer registrerade sig. Detta kan jämföras med genomsnittet på 8 129 personer per vecka som varit sen 2018.
Olika sektorer drabbas olika hårt.
Vi börjar med att titta på hur stor andel av alla förvärvsarbetande som jobbar inom de olika sektorerna.
Statistiken kring förvärvsarbetande bygger på SCB-statistik från år 2018.
Andel jobb
Vård och omsorg är den största sektorn med 16% av jobben.
Hotell och restaurang stod för 3% av jobben i Sverige år 2018.
Antal jobb
Nu tittar vi på hur många som jobbar inom de olika branscherna. Ungefär 800 000 personer jobbar inom vård och omsorg. (Det är den övergripande verksamheten som räknas så till exempel ekonomiansvarig på ett sjukhus finns också med).
Hotell- och restaurangbranschen har ungefär 170 000 personer anställda.
Nu när vi vet ungefär hur stora branscherna är så ska vi titta på antalet förlorade eller hotade jobb inom branscherna.
Varsel och permiteringar
Hårdast drabbat är Företagstjänster med ungefär 20 000 hotade jobb. Näst flest ser vi inom hotell- och restaurangbranschen, där nästan 19 000 jobb är hotade.
Varsel per 1 000 jobb i sektorn
Nu tittar vi på antalet varsel inom sektorerna utifrån hur många jobb som fanns inom sektorn.
Det blir tydligt att det är Hotell- och restaurangsektorn som är hårdast drabbad, 112 av 1 000 jobb är hotade. Inom Logistik är det 44 av 1 000 jobb, Företagstjänster 33 och kultur 30 per 1 000 jobb.
Börsen
En betydande del av svenskarnas finansiella tillgångar, det vill säga tillgångar som ger någon form av avkastning, är investerade i aktier på börsen. Exakt hur stor del som ligger på börsen har förändrats över tid, både som en konsekvens av aktiva val kring hur mycket man vill investera (eller riskera) och av rörelser på börsen. Om börsen faller så minskar ju också värdet av dina aktieinvesteringar och därmed också den andelen av dina finansiella tillgångar.
Här ser vi hur de finansiella tillgångarna har fördelats i de svenska hushållen över tid.
Även delar av pensionen är vanligtvis bunden till aktier, men med börsen så menar vi här privata investeringar i aktier och aktiefonder.
Som vi såg så har aktieinnehavet gått upp och ner en hel del sedan 1998. Det sista kvartalet 1999 var hela 36 procent av hushållens finansiella tillgångar investerade i aktier och aktiefonder. Men några år senare, under första kvartalet 2003, var siffran nere på 19 procent.
De senaste åren har andelen legat relativt stabilt kring 25 procent.
Under första kvartalet 2020 ser vi en ganska brant minskning på tre procentenheter, från 27 till 24 procent.
Totalt uppgick svenskarnas aktie- och aktiefondsinnehav under första kvartalet 2020 till 2,75 biljoner kronor, eller motsvarande 266 657 kronor per invånare.
Stockholmsbörsen nådde sin topp i år den 19 februari, då börsindexet OMXSPI mätte 732,67 punkter vid stängning. Därefter föll kursen kraftigt och en dryg månad senare, den 23 mars, låg indexet på 478,95 – en minskning på 34,6 procent jämfört med toppen. Därefter har börsen återhämtat sig till viss del, även om den inte är tillbaka på samma nivåer som innan coronakrisen.
Läs mer om börsen under coronakrisen
Hushållskassan, inflation och konsumtion
Nu ska vi ta en titt på hushållens ekonomi. Normalt mäter man inflationen genom att titta på vad det kostar för hushållen att upprätthålla sin vanliga standard, alltså vad det kostar att göra det man brukar göra. Man följer prisutvecklingen på att antal varor och tjänster och räknar samman dessa till ett konsumentprisindex, KPI.
En variant på KPI är KPIF, där räknar man på fast ränta när man tittar på lånekostnader, man räknar alltså om hushållens lånekostnader som om det hade varit den bestämda räntan.
I april i år var KPIF negativ. Negativ inflation betyder att saker blir billigare, det kostar mindre att upprätthålla sin levnadsstandard. Längst till vänster ser vi att det under 90-talskrisen var en omvänd situation – då var inflationen hög: 12,7%. Under finanskrisen 2008 var infationen också positiv med en topp på 3,5%.
Men, vi befinner oss i unik situation. På grund av de rekommendationer som myndigheter gått ut med kan hushållen inte spendera sina pengar på samma sätt som innan.
Hushållens konsumtion
En sak som skiljer den nuvarande Coronakrisen från de tidigare finansiella kriserna är förändringen i hur människor lever sina liv. Vi ska titta på skilnaden i hur hushållen spenderat sina pengar innan pandemin - i januari i år - och efter utbrottet - i mars. Den totala konsumtionen hade gått ner med ungefär 3,2%.
Vissa områden drabbas hårt medan vissa lockar till mer konsumtion i rådande läge.
Framförallt ser vi att restauranger, caféer och hotell har gått ner med nästan 27%. Klädhandeln har gått ner med ungefär 28,6%.
Priset på olika produkter och tjänster
Vi går tillbaka lite i vårt resonemang - till konsumentprisindexet - och tittar på prisutvecklingen för olika produkter. Vi såg att KPIF var negativ men tittar vi på prisutvecklingen hos de enskilda områdena, så ser vi att det skiljer sig dem emellan.
I grafiken nedan innebär en positiv siffra att produkten har ökat i pris och en negativ siffra att produkten eller tjänsten blivit billigare.
Källa och metod
Hur känns det nu, hushållen?
Grafen bygger på material från Konjunkturinstitutet som varje månad genomför en undersökning bland hushållen där de ställer ett antal frågor om hushållens syn på deras egen och Sveriges ekonomi.
Utifrån svaren så skapar Konjunkturinstitutet ett så kallat nettotal som visar skillnaden mellan hur stor andel som angett ett positivt och ett negativt svar.
Vi har tagit genomsnittet av det nettotalet över tidsperioden (januari 2005 till maj 2020) och sedan räknat ut standardavvikelsen.
Med hjälp av standardavvikelsen får vi ett standardiserat mått på hur långt ifrån medel som svaren på frågorna ligger vid varje givet tillfälle.
Vi har använt oss av svaren på följande frågor:
"Hur är Ditt hushålls ekonomiska situation för närvarande jämfört med för 12 månader sen?"
"Hur tycker Du att den ekonomiska situationen är i Sverige för närvarande jämfört med för 12 månader sen?"
"Tycker du att det i dagsläget är fördelaktigt för folk i allmänhet att göra stora inköp, som exempelvis möbler, vitvaror, elektronik och så vidare?"
"Vilket av följande påståenden beskriver bäst Ditt hushålls nuvarande ekonomiska situation?" (Sparar – skuldsätter sig/utnyttjar sparade medel)
"Har risken för att Du själv ska bli arbetslös under de senaste 12 månaderna...? (Minskat – ökat)
Följande län ingår i de olika kategorierna:
Storstadslän: Stockholm, Skåne och Västra Götaland.
Skogslän: Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.
Övriga län: Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Halland, Örebro och Västmanland.
Ikoner: Freepik/flaticon.
Arbete
Nyinskrivna på Arbetsförmedlingen.
Antal och andel jobb från 2018
Klassificering följer SNI koder, https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-naringsgrensindelning-sni/
SCB: Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och kön. År 2008 - 2018
Varsel och förlorade jobb
Arbetsförmedlingen: Varselstatistik
Till och med 29 Maj 2020
*Hur många varsel per 1000 jobb inom sektorn*
Här beräknas antal varsel per jobb med de senaste varselsiffrorna med 2018 års siffor för antalet förvärvsarbetande inom samma SNI
Börsen
Svenskarnas finansiella tillgångar
Data från SCB:s sparbarometer som visar fördelningen av hushållens finansiella tillgångar. Med "Börsen" menas här endast aktier och aktiefonder. Även delar av pensionen kan vara placerade i aktier, och blandfonder och placeringar utomlands kan även de innehålla aktier, men eftersom data saknas på den exakta andelen aktier i dessa tillgångar så redovisas de här under "Pension", respektive "Övrigt".
I SCB:s data så faller även "bostadsrätter" samt "fritidshus i utlandet" under kategorin finansiella tillgångar, men inte småhus. Vi har valt att bortse ifrån bostäder och därför tagit bort dessa kategorier från uträkningen.
Stockholmsbörsens utveckling
Här visas utvecklingen på OMXSPI, ett prisindex som följer utvecklingen på Stockholmsbörsen.
Hushållskassan, inflation och konsumtion
KPIF
Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF), 1987=100. Månad 1987M01 - 2020M04
Hushållens konsumtion
Hushållens konsumtionsindikator, 2015=100. Månad 2000M01 - 2020M03
Vad tycker industrin
Konjunkturinstitutets Barometerindikatorn och andra indikatorer, månad
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Publicerad: 2 juni 2020