Sedan år 2000 har 21 miljoner människor flytt krig och konflikter världen över för att finna skydd i andra länder.
752 638 av dem har kommit till Sverige för att söka asyl.
Scrolla för att se var flyktingströmmarna kommer i från – och vart de går.
Mellan år 2000 och 2018 har ungefär 753 000 sökt asyl i Sverige, enligt UNHCR. Bågarna i bilden visar från vilka länder de asylsökande kommer. Ju fler personer, desto tjockare båge.
Nu ser vi flyktingströmmar till Sverige där det har kommit fler än 30 000 personer. Flest har kommit från länderna i och kring Mellanöstern.
Syrien, Irak och Afganistan är de största, sammanlagt är det 290 253 personer som har sökt asyl därifrån.
Från Afrika är det Somalia och Eritrea som har de största strömmarna, sammanlagt 90 646 personer.
Den sista stora strömmen är från Serbien där 55 540 personer har sökt asyl i Sverige.
Utöver det som syns på kartan så har 48 038 statslösa eller personer med okänt ursprung sökt asyl i Sverige.
De flesta kommer från länderna kring Mellanöstern. Vi ser nu bara strömmar från Syrien, Irak och Afganistan.
Från Syrien har ungefär 125 00 personer sökt asyl, från Irak är det ungefär 93 000 och från Afganistan är det ungefär 72 000 personer.
De utgör cirka 40 procent av alla asylsökande i Sverige.
Sverige är ett stort mottagarland, men vi är inte störst. Nu tittar vi på strömmar från samma länder som tidigare, men till alla länder i EU. Det är ungefär 2,8 miljoner människor som har flytt dessa länder och sökt asyl inom Europeiska unionen. Vi ser bara strömmar där fler än 30 000 människor har sökt asyl.
De flesta har sökt asyl i Tyskland, Ungern, Sverige och Österrike. Tyskland har det största antalet asylsökande, nästan 1,2 miljoner människor. Detta motsvarar ungefär 41 procent av det totala antalet asylsökande till EU.
I Sverige har ungefär 290 000 personer från de länderna ansökt om asyl, vilket är ungefär tio procent av EU:s asylsökande.
Nu tar vi bort Sverige och Tyskland. Av de som är kvar är de största mottagarländerna Ungern, Österrike, Grekland och Storbritannien.
I Ungern har ungefär 300 000 personer sökt asyl, alltså lite fler än i Sverige. I Österrike har 183 000 personer sökt asyl, i Grekland 151 000 och i Storbritannien 132 000 personer.
Nu tittar vi specifikt på år 2015. Det året kom det 146 512* asylsökande till Sverige, fler än någonsin tidigare. Den högsta noteringen dittills var 1992, under Balkankriget, då 84 018 sökte asyl.
Eftersom vi nu tittar på ett enskilt år har vi skalat upp linjerna och bytt färg för att det ska bli tydligare.
* Vi använder siffror från UNHCR vilket skiljer sig något från Migrationsverkets uppgifter. Enligt Migrationsverket kom det 162 000 asylsökande till Sverige under 2015.
Efter flyktingkrisen 2015 vidtogs en rad åtgärder. I oktober 2015 nådde regeringen en överenskommelse om att skärpa svensk migrationspolitik och i november samma år infördes gränskontroller och nya asylregler som anpassats till EU:s miniminivå. EU och Turkiet förhandlade under 2016 fram ett avtal om att stoppa överfarten över Egeiska havet, där EU bidrar med ungefär 60 miljarder svenska kronor. I oktober 2016 lanserades en förstärkning av Frontex, EU:s gränsbevakningsbyrå, för att förbättra övervakningen av EU:s yttre gränser.
Resultatet: 12 427 personer sökte asyl i Sverige 2018, en knapp tiondel mot 2015.
Över 5,6 miljoner människor har flytt Syrien till grannländerna sedan 2011. Majoriteten befinner sig i Turkiet, men även Libanon och Jordanien har en stor andel.
Antal flyktingar, 30:e september 2019. Källa: UNHCR
En stor anledning till att människor flyr sina hemländer är krig. För att sätta antalet asylsökande i ett större sammanhang tittar vi nu på var människor har dött i krig och konflikter från 2000 till 2018.
De högsta staplarna vi ser kommer från Afghanistan och Syrien, där 166 319 respektive 295 840 människor har dödats.
Siffran i menyn är antingen antalet personer som sökt asyl (asylsökande) i landet eller hur många som har flytt därifrån (på flykt), beroende på vilken grupp som är störst.
Migration och Asylsökande
UNHCR publicerar statistik kring asylsökande, tidsserien sträcker sig tillbaka till 2000. Metoden för insamling skiljer sig mellan länderna, den bygger på officiell statistik där det finns och annars uppskattningar. Vi har jämfört siffrorna från UNCHRs årsstatistik med SCB, Eurostat och UNHCRs månadsstatistik. Det exakta antalet skiljer sig något mellan de olika källorna. För Sverige var skillnaden mellan den största och minsta uppskattningen mindre än 1 procent sett till perioden 2008–2018.
Konflikter och döda
Uppsala Conflict Data Program (UCDP)
Uppsalabaserade UCDP publicerar statistik kring konflikter och döda i konflikter. Metoden bygger på automatisk insamling av artiklar innehållande information om dödade eller skadade individer som sedan analyseras, utvärderas och kodas av UCDP:s medarbetare. UCDP har inte egna data på antalet döda i Syrien utan använder siffror från The Syrian Observatory for Human Rights (SOHR). Vi har grupperat data över dödsfall på land och år.
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Publicerad: 15 Oktober 2019
Uppdaterad: 21 Oktober 2019